Debatt analys ur ett källkritiskt perspektiv av Oscar Bergman

Hejsan!

Här är min debatt analys på en A4 sida. Hoppas ni kan dra lärdom av den!

Hanna Kjöllers bok vid namn ”halv sanningar är också lögner” behandlar journalister som manipulerar verkligheten. Hon försöker visa hur journalister driver frågeställningar i en viss riktning för att få svar på den tes dem behandlar. Därav missar dem ofta relevanta fakta och grundar teorier på felaktig information, en halvsanning. Eller med andra ord, att journalisterna helt enkelt utelämnar en del fakta som gör att läsaren får en helt annan bild av verkligheten. Man skulle kunna säga att dem inte säger hela sanningen, bara hälften.

I boken tar hon upp olika exempel, både på enskilda journalister och t.ex. uppdrag granskning och dess programledare Janne Josefsson, där dem har gjort dessa sorts fel. Konsekvensen har blivit att kritiken har regnat ner tillbaka på Kjöller. Motparten menar att hon själv gjort samma sak i sin bok när hon drivit sin tes. Dem har nämligen bevisat att en del av hennes fakta är felaktiga och menar att hon trott på sin teori och därför ställt frågeställningar som gör att hon utelämnar relevanta frågor som ger en bättre helhetsbild av verkligheten.

"Halv sanningar är också lögner" har blivit upphov till en relativt stor konflikt mellan Hanna Kjöller och dem som blivit utpekade i boken. Hittills så har SVT hållit en debatt på ”Gomorron Sverige” där Janne Josefsson och Kjöller höll en hetlevrad diskussion gentemot varandra. Josefsson säger att han tycker hon tar upp relevanta saker i sin bok, samtidigt som han redovisar hennes faktafel. Hon däremot menar att hennes bok endast handlar om medvetna manipulerade frågeställningar som leder till förvridningar av verkligheten, inte misstag omedvetet gjorda.

Jag anser att diskussionen är mycket intressant och givande för mig som försöker skapa ett mer kritiskt förhållningssätt till allt i samhället. Det här dem pratar om tror jag är väldigt bra att förstå. Att man som läsare bör begrunda källorna till en text så att man vet att det verkligen är sann fakta och inga ”halvsanningar”. Sedan tror jag att det nästan är ännu viktigare och kolla upp tendenskriteriet, om han/hon för frågeställningen i en viss riktning på grund av tesen personen tror på.

Om det nu är så att tendenskriteriet är uppfyllt så bör man vara uppmärksam på att det kan ha blivit förvridet, samt att vissa saker som ger en bättre helhetsbild kan ha blivit borttagna för att lura läsaren i rätt riktning. Min uppfattning är att i fallet här med Hanna Kjöllers bok, så har tendenskriteriet varit uppfyllt. Med andra ord så håller jag med bokens tankesätt, men tycker att Kjöller begått samma fel.

Urvalskriteriet tycker jag också är ett väldigt relevant kriterium när det gäller källkritik. Om källorna kommer från ett och samma håll, t.ex. ett visst land, så får man egentligen bara det landets syn på situationen. Därför bör man helst titta till fler källor för att se vad dem har skrivit om det hela och därifrån avgöra om det dem tidigare källorna skrivit stämmer eller ej.

Rent generellt tycker jag också hur långt bort i tid texten är skriven är något betydelsefullt att ta reda på och ta hänsyn till. Om en text är skriven för 200 år sedan bör man kanske sätta sig in i hur folk såg på saker och ting då för att verkligen förstå texten. T.ex. låt oss säga att en text handlar om rasbiologi. Idag tycker vi det är ren idioti och leder till en del rasistiska och nationalistiska tankeideal, men förr i tiden hade man inte samma syn på det. Om man då försöker se på det hela som dem som levde då gjorde, så får man en helt annan förståelse för deras situation. 

Ge mig gärna konstruktiv kritik! 

Vänligen,

Oscar Bergman Sa11sa