En debatt analys från ett källkritiskt perspektiv av Ahmed Cherif

Källkritik

Hanna Kjöllers bok heter ” Halv sanningar är också lögner”, det innebär att behandla journalister som manipulerar verkligen. Hon försöker förklara och visa hur journalister har inte skrivit frågeställningar i en viss riktning för att få svar på den tes bearbetar. Därefter missar dem ofta vitala fakta och grundar teorier på felaktig information och det är inte en full sanning utan halvsanning. Anledningen är att journalisterna direkt inte tar med en stor del av fakta som gör att läsaren uppfattar på en helt annan bild av verkligheten. Där skulle man kunna säga att dem inte talar hela sanningen utan halvsanningen.  

I boken har hon tagit upp olika exempel, både på individuella journalister och ett exempel är en programledare på uppdrag granskning Janne Josefsson och Kjöller hade diskuterat mycket om källkritiken, där dem har gjort många fel. Orsaken har blivit att kritiken har kritiserat tillbaka på Kjöller. Därefter menar Janne Josefsson att Hanne själv precis gjort samma sak i Hannes bok när han blåst bort sin tes. Efter har dem nämligen några bevisar att en del av hennes fakta inte stämmer och menar att hon litat på sin hypotes och därför framfört frågeställningar som blir att hon hoppar över vitala frågor som ger ett bättre perspektiv av verkligheten.

Den där boken som heter ” Halv sanningar är också lögner” har börjat vara upphov till en verkligen stor konflikt mellan Hanne Kjöller och motståndaren som börjat för att utpeka i Hannes bok. Därefter har SVT hållit en stor debatt på ” Gomorron Sverige” och Janne Josefsson, Hanne Kjöller höll en hetsig diskussion för varandra. Därefter säger Josefsson att han tycker hon har tagit upp centrala saker i hennes bok och hon visar upp hennes fakta är fel. Men hon menar att hennes bok bara innehåller att medvetna manipulerade frågeställningar som gör att journalisterna får en stor förvridning av verkligheten.

Jag tycker att debatten är mycket intressant och gör mig att försöka skapa ett mer kritiskt i samhället. När de pratar om tror jag verkligen bra att haja. Därefter bör man att som läsare ska begrunda på källorna till en skrift så att man vet att det verkligen är en riktig fakta och inga halvsanningar. Därefter anser jag att det är viktigt att kolla upp tendenskriteriet och det är en viktig riktning på orsaken av tesen personen tror på.

När det är tendenskriteriet är fullgjort så bör man vara kontrollera på att det kan ha blivit felaktigt och vissa saker som kan ta fram en bättre förståelse och kan ha eliminerat för att lura läsaren i rätt riktning. Jag uppfattar att i händelsen här med Hanna Kjöllers bok har tendenskriteriet varit uppfyllt och jag håller med boken och hur de tänker. Men jag tycker att Kjöllers har upplevt en samma fel.

Det där begreppet urvalskriteriet tycker jag också är ett faktiskt viktigt kriterium när det handlar om källkritiken. Ett exempel är att källorna kommer från ett land så får man bara det landets åsikt på situationen. Det är därför att man måste titta till flera källor för att se och förstå vad dem har beskrivit och skrivit om det hela, därefter avgör det som dem tidigare källorna skrivit är sanningen eller inte.