En halvsanning är också en lögn - Stephan Chaanine

Boken ”En halvsanning är också en lögn”, skriven av ledarskribenten på Dagens Nyheter, Hanne Kjöller har fått kritik från många olika håll. Boken syfte är att måla upp den sanna bilden av mediareportrar och journalister - vilket är att de vanligen utelämnar avgörande och väsentlig information i rapporteringar. Detta för att stärka tesen journalisten ifråga driver. Det ger en felaktig bild av den riktiga sanningen. (Trots att en sanning ofta är svår att konstatera då såväl oberoende som beroende källor kan ha upplevt samma situation men på olika sätt.)
Denna bok kritiserar journalisters bristande objektivitet i sina medierapporteringar, där enbart ”halvsanningar” förmedlas.

Hanne Kjöllers bok har många journalister läst med kritiskt granskande ögon då många fallit offer för bokens egna halvsanning. Det har nämligen visat sig att “halvsanningar är också lögner” innehåller felaktiga faktauppgifter. Detta eftersom hon, paradoxalt nog, valt att utesluta viss faktauppgifter och tryckt undan andra relevanta delar i syfte att stärka sin teori om journalister som hon varit totalt övertygad om.

Janne Josefsson, programledare på Uppdrags granskning, var en av dem som pekades ut i Hanna Kjöllers bok. Kjöller hävdar att Josefsson uttalat något i sitt förflutna "– Vi tar fram det som stärker de teser vi driver och trycker undan det andra", vilket hon tagit upp i boken för att stärka sin teori. Detta medan Janne Josefsson i själva verket varnade för just det citatet antyder. Citatet är alltså tagit ur sitt sammanhang och sin kontext och är ett fullständigt förvridande av det som faktiskt sagts. Detta misstag skulle kunnat undvikas ifall Kjöller varit källkritisk gentemot sig själv och lyssnat på inspelningen där Kjöller uttalade sig. Det handlar alltid om att kontrollera fakta förrän man tolkar, gissar och förmodar för att förhålla sig kritisk.

Detta gav upphov till en stor konflikt mellan Hanna Kjöller och Janne Josefsson samt journalister som känt sig utpekade i boken. I en diskussion mellan Kjöller och Josefsson, på ”Gomorron Sverige” som SVT höll i den 2 oktober, medger Kjöller att hon ångrar några formuleringar i boken, däremot ångrar hon inte boken. Medan Josefsson påstår att hon vantolkat honom samt att hon förhåller sig till fakta som en mytoman, vilket ligger i grund till situationen hon försatt sig själv i.

Att förhålla sig kritiskt – 
Det är alltid viktigt att göra en bedömning av trovärdigheten i påståenden. Det innebär att man ska våga ifrågasätta påståenden - ständigt fråga sig själv vem upphovsmannen är, vad personen begrundar sig på och vad är upphovsmannens syfte. Det är en central vetenskaplig metod som säkrar ifall slutsatser i en studie verkligen bygger sig på pålitlig fakta.

Olika aspekter som är viktiga att analysera i källkritik är till exempel tendenskriteriet där man bedömer ifall upphovsmannen har intresse för att vända opinioner i en viss riktning. I denna front faller Kjöller eftersom hon hade ett stort intresse för att få folk att betrakta hennes tes/teori som trovärdig.

Ännu ett kriterium är urvalskriteriet, vilket är då man bedömer ifall upphovsmannens val av källor har någon form av tendens. Det innebär även att man måste även bedöma vilka källor som saknas så att inget har uteslutits och att en fullständig bild av sanningen förmedlas.

Detta är i princip vad Kjöllers ville förmedla med sin bok, att människor ska förhålla sig källkritiska gentemot medierapporteringar eftersom reportrar inte alltid förmedlar en hel sanning, utan enbart en ”halv