Normer som formar
människans livsstil redan vid födseln, beroende på könstillhörighet.
I ett statistiskt material från SCB, ‘’På tal om kvinnor och
män’’, konstateras kvinnans och mannens situation i samband med jämställdhet ur
genusperspektivet i Sverige i dagsläget. Trots att det är jämställdheten som är
materialets fokus kan man undra om det verkligen är ett jämlikt samhälle vi
lever i.
Väldigt många orättvisa lagar som missgynnade kvinnan inskaffades för nästan 200 år sedan och bättre lagar som gynnade kvinnan infördes. Exempelvis att en gift kvinna har rätt att bestämma över sin egen inkomst (1874) eller att förstfödda dottern till monarken kan ärva tronen (1980).
Väldigt många orättvisa lagar som missgynnade kvinnan inskaffades för nästan 200 år sedan och bättre lagar som gynnade kvinnan infördes. Exempelvis att en gift kvinna har rätt att bestämma över sin egen inkomst (1874) eller att förstfödda dottern till monarken kan ärva tronen (1980).
Med hjälp av SCB:s statistik kan man se vilka skillnader vi
har mellan män och kvinnor i dagens nuläge. Å ena sidan visar statistiker
väldigt obetydliga skillnader mellan män och kvinnor, medan andra statistiker
påvisar aktningsvärda och stora skillnader. Detta kan bero på olika faktorer
och har säkerligen en förklaring till varför det ser ut som det gör i
statistiken. Det finns flera statistiker som visar oss dessa skillnader som får
en att tänka om, exempelvis att kvinnor mycket mer än män lider av oro och
ångest oavsett hushållstyp.
Detta kan bero på att det ligger i kvinnans natur att
övertänka, analysera minsta lilla samt oroa sig över det mesta. Självklart bör
det inte vara så för varje kvinna,
men i ren allmänhet vet man att det faktiskt är kvinnor som är den mer oroande
karaktären medan män lutar sig mer åt ’’rak på sak’’-karaktären.
År 1901 fick kvinnor rätt till
ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd enligt SCB. Dock blir situationen
ur ett ekonomiskt perspektiv sämre vid barnafödsel och därför kan det betraktas
som motsägelsefullt eftersom att man missgynnas av den “fördelen” som medfördes
vid den tiden. Hushållet ökar och mer pengar krävs. Att införa en lag som i
princip säger att man lika gärna bör arbeta under tiden då kvinnan fött ett
barn påvisar kvinnans värde vid den tiden.
Sverige har dock gått från att
vara orättvis i den frågan till att i all suveränitet ge kvinnan rätt till
sjukpenning, 75 % av lönen under 18 månaders ledighet. Trots denna stora
förändring finns fortfarande mycket orättvisa som ännu inte skett en förändring
på, inte minst lönegapet mellan kvinnor och män…
Att en kvinna tjänar mindre än män
är tyvärr en självklarhet i dagsläget i Sverige. En man som jobbar som
mekaniker tjänar mer i genomsnitt än en kvinna som exempelvis jobbar som
sjuksköterska. Sjuksköterskor vars våra medmänniskors hälsa ligger mellan deras
händer, ett yrke som kräver en lång och avancerad utbildning, jobbiga
arbetstider samt anpassning av fritid medan mekaniker inte kräver lika lång
utbildning och har dessutom bekvämare arbetstider.
På bilden ser vi tydliga
orättvisor, exempelvis manliga och kvinnliga städare, män och kvinnor inom
’’övriga kontorspersonal’’-kategorin, manliga och kvinnliga byggnads- och
anläggningsarbetare m.fl.
Lönegapet är i stort sätt ett
bevis på samhällets syn på män och kvinnor. Sverige ligger enligt World Gender
Gap på 4:e plats som ett jämställt land, vad man dock kan undra över är varför
ett sådant lönegap existerar i
ett jämställt land. Kan det bero på vår uppväxt och det som förväntats av var och en av oss i genusfördelningens namn? Eller har bara kvinnoemancipationen inte kommit ikapp det patriarkala samhället ännu?
ett jämställt land. Kan det bero på vår uppväxt och det som förväntats av var och en av oss i genusfördelningens namn? Eller har bara kvinnoemancipationen inte kommit ikapp det patriarkala samhället ännu?
Bilden åt höger visar oss vilka yrken
som är mer “feminina” och vilka som är “maskulina” vilket får Hur ofta ser man en kvinnlig elektriker? Varför är majoriteten inom läraryrket kvinnor?
Normer. Normer som indirekt följer oss livet ut, det är dessa former som formar oss till de vi är idag.
Precis som det står i Naders docs-dokument, ‘’doing gender’’, att det är vi som formar vårt genus. Man föds med ett biologiskt kön, men det är vår omgivning som utför en genusindelning. Ett gott exempel på det är att en flicka oftast kläs i rosa, uppfostras till att vara den uppförande och rara flickan och får dockor till presenter. Pojken däremot får gärna vara bråkig och behöver inte vara så ordentlig, kläs oftast i blått och får maskulina presenter. Redan vid det stadiet blir barnets genus formad och därefter växer de upp i de förutsättningarna som de har fått “ärva”.
Man skulle kunna dra en parallell linje mellan denna iakttagelse och bilden som visar oss att majoriteten av kvinnorna inte arbetar i lika jäktiga och tunga yrken som männen (ex. industriarbete).
Trots generaliseringen kring män och kvinnors val av yrke ser man en koppling mellan vardagliga sociala normer och dess inverkan av samhällets genusfördelning.
Källor:
https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XWVRpeHRnYU55M2M/edit
https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XWVRpeHRnYU55M2M/edit
http://www.theguardian.com/news/datablog/2013/oct/25/world-gender-gap-index-2013-countries-compare-iceland-uk
Tar gärna emot konstruktiv kritik
Jessika Chammoun SA11SA



