Translate

fredag 29 november 2013

På tal om kvinnor och män - Jessika Chammoun

Normer som formar människans livsstil redan vid födseln, beroende på könstillhörighet.  

I ett statistiskt material från SCB, ‘’På tal om kvinnor och män’’, konstateras kvinnans och mannens situation i samband med jämställdhet ur genusperspektivet i Sverige i dagsläget. Trots att det är jämställdheten som är materialets fokus kan man undra om det verkligen är ett jämlikt samhälle vi lever i.
Väldigt många orättvisa lagar som missgynnade kvinnan inskaffades för nästan 200 år sedan och bättre lagar som gynnade kvinnan infördes. Exempelvis att en gift kvinna har rätt att bestämma över sin egen inkomst (1874) eller att förstfödda dottern till monarken kan ärva tronen (1980).  

Med hjälp av SCB:s statistik kan man se vilka skillnader vi har mellan män och kvinnor i dagens nuläge. Å ena sidan visar statistiker väldigt obetydliga skillnader mellan män och kvinnor, medan andra statistiker påvisar aktningsvärda och stora skillnader. Detta kan bero på olika faktorer och har säkerligen en förklaring till varför det ser ut som det gör i statistiken. Det finns flera statistiker som visar oss dessa skillnader som får en att tänka om, exempelvis att kvinnor mycket mer än män lider av oro och ångest oavsett hushållstyp.

Detta kan bero på att det ligger i kvinnans natur att övertänka, analysera minsta lilla samt oroa sig över det mesta. Självklart bör det inte vara så för varje kvinna, men i ren allmänhet vet man att det faktiskt är kvinnor som är den mer oroande karaktären medan män lutar sig mer åt ’’rak på sak’’-karaktären.

År 1901 fick kvinnor rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd enligt SCB. Dock blir situationen ur ett ekonomiskt perspektiv sämre vid barnafödsel och därför kan det betraktas som motsägelsefullt eftersom att man missgynnas av den “fördelen” som medfördes vid den tiden. Hushållet ökar och mer pengar krävs. Att införa en lag som i princip säger att man lika gärna bör arbeta under tiden då kvinnan fött ett barn påvisar kvinnans värde vid den tiden.

Sverige har dock gått från att vara orättvis i den frågan till att i all suveränitet ge kvinnan rätt till sjukpenning, 75 % av lönen under 18 månaders ledighet. Trots denna stora förändring finns fortfarande mycket orättvisa som ännu inte skett en förändring på, inte minst lönegapet mellan kvinnor och män…


Att en kvinna tjänar mindre än män är tyvärr en självklarhet i dagsläget i Sverige. En man som jobbar som mekaniker tjänar mer i genomsnitt än en kvinna som exempelvis jobbar som sjuksköterska. Sjuksköterskor vars våra medmänniskors hälsa ligger mellan deras händer, ett yrke som kräver en lång och avancerad utbildning, jobbiga arbetstider samt anpassning av fritid medan mekaniker inte kräver lika lång utbildning och har dessutom bekvämare arbetstider.
På bilden ser vi tydliga orättvisor, exempelvis manliga och kvinnliga städare, män och kvinnor inom ’’övriga kontorspersonal’’-kategorin, manliga och kvinnliga byggnads- och anläggningsarbetare m.fl.

Lönegapet är i stort sätt ett bevis på samhällets syn på män och kvinnor. Sverige ligger enligt World Gender Gap på 4:e plats som ett jämställt land, vad man dock kan undra över är varför ett sådant lönegap existerar i
ett jämställt land. Kan det bero på vår uppväxt och det som förväntats av var och en av oss i genusfördelningens namn? Eller har bara kvinnoemancipationen inte kommit ikapp det patriarkala samhället ännu?




Bilden åt höger visar oss vilka yrken som är mer “feminina” och vilka som är “maskulina” vilket får
Hur ofta ser man en kvinnlig elektriker? Varför är majoriteten inom läraryrket kvinnor?
Normer. Normer som indirekt följer oss livet ut, det är dessa former som formar oss till de vi är idag.
mig att undra vad det egentligen är som har format dessa uppfattningar.

Precis som det står i Naders docs-dokument, ‘’doing gender’’, att det är vi som formar vårt genus. Man föds med ett biologiskt kön, men det är vår omgivning som utför en genusindelning. Ett gott exempel på det är att en flicka oftast kläs i rosa, uppfostras till att vara den uppförande och rara flickan och får dockor till presenter. Pojken däremot får gärna vara bråkig och behöver inte vara så ordentlig, kläs oftast i blått och får maskulina presenter. Redan vid det stadiet blir barnets genus formad och därefter växer de upp i de förutsättningarna som de har fått “ärva”. 
Man skulle kunna dra en parallell linje mellan denna iakttagelse och bilden som visar oss att majoriteten av kvinnorna inte arbetar i lika jäktiga och tunga yrken som männen (ex. industriarbete).
Trots generaliseringen kring män och kvinnors val av yrke ser man en koppling mellan vardagliga sociala normer och dess inverkan av samhällets genusfördelning.


Källor:

https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XWVRpeHRnYU55M2M/edit

http://www.theguardian.com/news/datablog/2013/oct/25/world-gender-gap-index-2013-countries-compare-iceland-uk

Tar gärna emot konstruktiv kritik 

Jessika Chammoun SA11SA




torsdag 28 november 2013

Prov - "Könsfördelning på arbetsmarknaden"

Jämställdhet har under senare tid fått en något mer omfattande roll i vårt samhälle. Alltfler människor börjar ställa sig frågan om vad vad jämställdhet är. Lever vi i ett jämställt samhälle? Människor har ändrat sin syn på vad som är moraliskt rätt. Gått från att tycka att kvinnor är mindre värda än män till att bli feminister. Det svenska folket vill att män och kvinnor ska ha samma makt och förutsättningar att forma sina liva. Detta vet vi. Frågan är dock hur jämställdhetsfrågan ser ut på den politiska nivån. Vad gör våra politiker för att främja jämställdhetsfrågan? Viktigt är även att ta hänsyn till hur det ser ut i verkligheten. Vi vet alla hur politiker spelar ut sina kort. Bara för att politikerna säger att de jobbar med att förbättra situationen i Östersjön betyder inte det att tillståndet i havet förändras till det bättre. Därför är det viktigt att både se efter vad personerna som styr vårt land gör för jämställdhetsfrågan och vad statistiken, verkligheten visar. 

På regeringens hemsida finner vi den verkställande maktens syn på jämställdhetsfrågan och även dess strategier till att förbättra alla aspekterna inom ämnet. Enligt källan är målet för jämställdhetspolitiken att män och kvinnor ska ha samma makt att ”forma” samhället och sina liv. Under samma sida kan vi exempelvis se politikernas strategier för att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden. En av strategierna antogs i juli 2009 och lyder på följande vis. ”Strategin innehåller både en analys och en beskrivning av konkreta åtgärder som främjar kvinnors och mäns lika möjligheter att utvecklas i arbetslivet och i näringslivet. Bland de över 60 åtgärder som presenteras, finns särskilda insatser på 235 miljoner kronor som finansieras av jämställdhetsanslaget.”
Strategin innehåller åtgärder med följande ändamål. 
  • Motverka könsuppdelning på arbetsmarknaden och i näringslivet
  • Främja jämställda villkor för entreprenörskap
  • Jämställt deltagande i arbetslivet
  • Jämställda arbetsvillkor 



Denna bild visar och demonstrerar en stor könsfördelning på arbetsmarknaden under året 2010, vi ser att kvinnor under denna tid dominerat i sociala tjänster. Mer än 84 % av arbetskraften inom enheter för vård och omsorg bestod av kvinnor. Utbildningsväsendet bestod till stor del av kvinnor med mer än 75 % kvinnor. Vi kan även med bilden tyda att män dominerade i fysiskt krävande yrken där byggindustrin är den mest anmärkningsvärda med mer än 90 % anställda män. Vi kan även notera att företag inom miljö, energi och fastigheter under detta år har dominerats av män. 












Följande bild visar inte enheterna utan vissa yrken inom enheterna. Detta var det bästa jag kunde finna, även om jag hellre hade velat visa samma typ av bild fast under ett annat år. Den här bilden ger iallafall en viss kunskap om förändringarna inom vård och omsorg samt byggnadsindustrin år 2011. Vi ser att det under beloppet av ett år inte skett någon märkbar förändring inom dessa yrken vilket tyder på att detta är ett problem som vi kommer behöva handskas med under en lång period för att kunna förändra.  









Vad är då min egna åsikt kring detta fenomen? Själv ställer jag mig väldigt starkt vid att könsroller är ett problem i dagens samhälle. Visserligen har jag som många andra den tanken om att kvinnor är fysiskt svagare än män. Tänker jag på en byggare får jag bilden av en robust man som inte är rädd för att smutsa ner sig. Antagligen för att jag under min uppväxt aldrig riktigt sett någon kvinnlig byggare eller kanske enbart för att Byggare Bob var man och inte kvinna. Under senare tid har jag dock börjat tänka på hur könsrollerna påverkar män och kvinnor som är annorlunda, som vill jobba som byggare, elektriker, sjuksköterskor eller förskollärare. Det blir väldigt svårt för dessa människor att leva det liv de vill på grund av könsrollerna vi har i samhället. Det leder till att företag inte vill anlita kvinnor som vill bli byggare trots att det kanske är deras drömyrke, deras största intresse. Detta är något man måste ha i åtanke när man talar om könsroller. En kvinna ska kunna jobba som byggare om hon klarar av det och en kille ska kunna jobba som sjuksköterska eller balettdansör utan att bli kallad för bög eller "fjolla". För att kunna förändra tanken om att det finns könsroller måste samhället utvecklas till att handla mer om individen. Även om kvinnor i många fall kan ses som mesiga representerar inte detta alla kvinnor. Man kan och ska inte dra alla över en kam bara för att de är kvinnor eller män. Värdera människor utifrån hur de är som individer säger jag. 









Irena Peric, prov.

IRENA PERIC

Människor som är utsatta för sexualbrott

Statistiken visar att det är mycket mer tjejer/kvinnor än killar/män mellan 16-24 års ålder som utsätts för sexualbrott, och det kan bero på att det är fler våldtäktsmän än våldtäktskvinnor. En annan anledning till det är att det är lättare att våldta en kvinna än en man eftersom kvinnor är mycket mer svagare än män och därför kan de inte förvara sig. Sen finns det ’’trafficking’’ (människohandel), som innebär att utnyttja en människa till tvångsarbete. Det är oftast kvinnor och flickor som drabbas av människohandel och deras tvångsarbete är att jobba som prostituerade, strippa, o.s.v., och det är också sexualbrott. 

Mellan 25-44 års ålder visar statistiken att sexualbrott händer mindre (fortfarande kvinnor som är mer utsatta). Jag tror att det är för att det är många som har körkort och de kan ta sig hem utan att tänka så mycket på att någon kan attackera dem, men om du promenerar hem, då är du mer utsatt, d.v.s. det är mycket lättare att du blir våldtagen. En annan anledning kan vara att du lyssnar på musik när du promenerar hem och då hör du ingenting, det är då våldtäktsmannen attackerar. 

Mellan 45-64 års ålder händer det ännu mindre sexualbrott och det är bara kvinnor som blir utsatta för sexuella övergrepp, inga män alltså. Jag tror inte att sexuella övergrepp händer så mycket på offentliga platser i den här åldern, utan jag tror att det händer i hemmet. Det är många människor som blir utsatta för olika våld i hemmet, och en av dem vanligaste är sexualbrott. 
Mellan 65-79 års ålder händer det inga sexualbrott och jag tror att det kan bero på att ingen vill ha samlag med en gammal människa. 



Jag hoppas att sexualbrott minskar, och för att minska det ska alla som blir utsatta anmäla till polisen. Ett annat exempel är att eftersom det är mer kvinnor än män som utsätts för våldtäkt och de är svagare och kan inte försvara sig genom att slå, så är det bra om kvinnan har någonting med sig, t.ex. tårgas, för då kan hon rymma och slippa bli våldtagen. Och män kan som sagt förvara sig genom att slå våldtäktsmannen/kvinnan. Jag tror också att det är bra om vi har hårdare straff. Just nu har vi att de som begår sexualbrott får 2-6 års fängelse. Jag tycker att det borde bli ännu hårdare straff för då kommer de som begår sexualbrott blir rädda och de kommer inte att våga göra det. 


Källor: http://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Fakta-om-sexualbrott/

Jennie Kainulainen-Prov

Av. Jennie Kainulainen sa11sa

Genus


Ordet jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Sen kan människor tolka och förvränga det hur man vill t.ex. begränsa kvinnors rättigheter etc. Men betydelsen förblir alltid den samma och det är inget man kan ändra på.

Jämlikhet har däremot en annan betydelse. Det menas att man anser att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion o.s.v.

Det är massa människor som höjer Sverige till skyarna för landets jämställdhets politik. Jag har en fråga till dem människorna och det är ”varför”.  Visst Sverige pratar om hur mycket jämställdhet vi har och det ska bli jämnare hela tiden, dem pratar om att dem har en lag om att det ska vara jämlikt o.s.v. men det är inget annat än prat.

Jag läste i ”http://www.minpappa.nu/wp-content/uploads/2010/08/Tingsr%C3%A4tt_Statistik_20100825.pdf”
Att i medelvärde i en vårdnadstvist så får mamman vårdnaden om barnet i 77%, pappan får vårdnaden i 23% och det blir gemensam vårdnad i 44% av fallen.

Vi vet att kvinnorna får lägre lön än männen även om de har jobbat på samma jobb lika länge, o.s.v. Utom i vissa fall, där det är att ”kvinnligt” yrke inom vård och omsorgs yrken. Man vet också att det oftast är kvinnor som tar längre föräldrar ledighet, det tror jag personligen, beror på att männen tjänar mer så dem förlorar mer på ledigheten än kvinnorna. Det kan leda till att kvinnor som är mellan 25-35 har svårare att få jobb för att arbetsgivaren tänker att kvinnan snart ska ta ledigt i minst 1 år, det gör oftast att arbetsgivaren frågar om hon har en familj.

Idag pratar vi om att det är olagligt t.o.m. om en äkta man skulle våldta sin hustru, vi tycker att det är självklart att hon ska anmäla honom då. Men den lagen infördes i Sverige år 1965.. Och i vissa andra länder har dem inte den lagen, inte ens i dag. Jag vet att vissa personer blir överraskad när dem hör att en sådan lag existerar för i deras hjärnor kan dem inte ens tänka sig att en hustru kan neka sin man, samlag. Det är inte alls länge sen, mindre än 50 år sedan som vi i Sverige tänkte likadant.

Sen när man kollar på statistiken över arbeten, hur många kvinnor resp. män som arbetar inom ett visst yrke så kan man se att ett typisk mans yrke, att det är nästan uteslutande män som arbetar som det t.ex. företagssäljare. Och detsamma gäller för ett kvinnligt yrke t.ex. barnskötare, att det är mest kvinnor som arbetar som det.

Folk och i synnerhet männen så säger dem att kvinnan borde akta sig från att vara ute sent på natten för att det kan hända saker och att det är farligt att vara ute för sent på kvällen. De säger att männen ska skydda kvinnan o.s.v. Men i statistiken på SBC dokumentet så ser men att det är, kanske på grund att man säger att kvinnan behöver skyddas, flest kvinnor som oroar sig för att bli överfallen men det är oftast männen som blir det. Så jag tycker att dem män som anses att kvinnorna borde beskyddas, borde oroa sig lite mer om sig själv och tänka på sin säkerhet. Men däremot visar statistiken också att män gärna hotar mer än kvinnor och jag tror att det är därefter man utgår ifrån och att det är därför man tror att det händer mer med kvinnorna, för att de är svagare än männen och därmed ”försvarslösa”. Statistiken visar också att det är mer män än kvinnor som blir misshandlad av någon man har en nära relation med och att det oftast är männen som blir misshandlad av någon som är obekant.

Men en sak jag tycker är värt att ta upp är att man alltid tycker synd om kvinnan och tror på hennes version av en händelse. Men som jag tog upp tidigare så är det inte så mycket skillnad som man tror.


Jag tror att genom att ta upp sådana här saker i media och berätta hur det egentligen är så gör man folk mer uppmärksamma, som gör att människor inte kan blunda för det längre, som jag tror att dem gjort. Och genom att uppmuntra mer människor att anmäla så tror jag att man kan minska på våldet. Och att få folk att veta att risken finns, för jag tror att oroliga personer är mer vaksamma på sin omgivning när dem inte tror att de är odödliga. Så därför tycker jag att det är viktigt om massmedia tar upp att det är lika stor risk för männen som för kvinnorna att bli misshandlade.