Fredrika
Bremer föddes år 1801 då kvinnofrågorna började bli et hett ämne att debattera
om. Samtidigt som dem första kvinnorörelserna bildades där rörelserna ställde
krav om kvinnors rösträtt. För att återkomma till Fredrika Bremer anses hon
vara den svenska kvinnorörelsens grundare, då hon som många andra under samma
tidsperiod spred feminismen genom författarbegåvning.
Romanen
Hertha beskriver kvinnors ställning genom ett historiskt perspektiv. Kvinnan
Hertha är en person som känner av livets glöd och vaknar på morgnarna med ett
leende på läpparna. En dag ser hon något vackert, en klar källa som porlade vid
det höga trädets fot där svanar simmade fridfullt. Människor kom och hämta
vatten ur källan, samtidigt som vissa besökte trädet för att plocka de ljuvliga
frukterna och hämta nya krafter.
Det
gjorde att Herthas hjärta klappade extra hårt och hon bestämde sig för att lära
och arbeta på liknande vis som dem som besökte trädet, vetenskapernas och konstens
dyrkare.
Hon
lämnade urberget hon levt i tidigare för att bege sig mot det sköna trädet och
källan men när hon började närma sig hennes mål såg hon att det var omringat av
en hög mur samt en port som till hennes glädje såg ut att vara öppen. När hon
dock kom riktigt nära såg hon att dem var stängda. Hertha klappade på porten
och bad om att få komma in, då svarade mannen vid porten att endast män får
fritt komma och gå. Hon bönade och bad om att få komma in arbeta, lära och ta
del av frukten från det sköna trädet och då svarade mannen ”gå, den frukten är
ej för dig”. Det hela slutade med att en krossad, besviken och ledsen Hertha
återvände till urberget för att som alla andra kvinnor spinna och sjunga.
Bild tagen från Fredrika Bremers roman "Hertha" från 1856
Efter
att ha läst denna skrift av Fredrika Bremer får jag känslan av att hon fiktivt
beskriver en bild som hon upplever speglar samhällsbilden hur den var under
1800-talet. Att endast en del av människorna i samhället kunde få möjligheten
att leva sitt liv fullt ut, utan att hindras på grund av ens kön. Hon skriver
även om ”tre sköna kvinnor” som tillåts hämta vatten ur källan vid det trädet.
Detta kan tolkas på många olika sätt exempelvis att kvinnorna endast får hämta
vatten för hushållet och inte ta del av trädets underbara frukter. Samtidigt
som det kan vara att majoriteten av dem som får vistas inom portarna är män men
det finns ett fåtal kvinnor som accepteras av människorna inom dessa murar.
Bremers
berättelse visar även stoft av hopp då när denna kvinna vid namn Hertha nekas
tillstånd att besöka det sköna trädet möts mannen som nekar henne med motstånd
från en del av människorna som vistades inom portarna Det påvisar att det finns
vissa som har möjligheten till ”livets frukter” vill att andra skall även ha
det. Denna åsikt tror jag författaren har tagit med sig från hennes uppväxt då
som kanske ni läsare inte vet, att Fredrika Bremer är född och uppväxt i en
förmögen familj i Åbo. Just uppfattningen om att jag har det bra och mina
möjligheter är många men varför skall alla inte ha samma möjligheter?
Avslutningsvis
vill jag tacka sådana människor som jag får uppfattningen om att Fredrika
Bremer var. Att våga stå emot och kämpa för ett jämlikt samhälle där alla
människor kan samspela och för att på så sätt hela tiden utveckla samhället.
Även inte vara rädd att trotsa klassnormerna och våga umgås, bekanta och röra
sig utanför den klass i samhället man tillhörde. Det är sådana människor som
Fredrika Bremer vi ska försöka eftersträva för att i slutändan kunna uppnå en
viss jämlikhet i samhället, för att ett helt jämställt samhälle är enligt mig
oerhört svårt och nästintill omöjligt att uppnå.
Skribent: Jesper Liljeström
Skribent: Jesper Liljeström

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar