Mary Wollstonecraft - Stephan Chaanine

Mary Wollstonecraft 

Bakgrund

Brittiska filosofen Mary Wollstonecraft (1759-1797) är en av de första moderna feministerna i världens nedskrivna historia. Intresset för denne pionjär har under de senaste decennierna ökat, trots att hon betraktades som lättfärdig av sin samtid på grund av sitt privatliv samt provokativa åsikter.

Hon var en kvinna som vågade höja sin egen röst för att yttra sina åsikter på det bekvämaste sättet. Det kvittade för henne att putsa språket, eftersom hon ansåg att det var mer nödvändigt att förmedla sina erfarenheter och tankar än att ödsla tid på att skapa en språklig elegans för att imponera åhörarna med språket. (1)

Wollstonecraft menade att alla människor är försedda med förnuft och samvete, således bör vi människor, oavsett kön, vara lika i värde och rättigheter. I samband med franska revolutionen tillkom den första deklarationen om mänskliga rättigheter som antogs av en stat, ”Déclaration des droits de l’homme”. Det skulle kunna översättas till ”deklarationen om mannens rättigheter”, vilket avser mannens rättigheter och inte kvinnan. Hon kämpade för att ord och verklighet skulle stämma bättre överens i princip.

Å andra sidan upplevde hon att de största och mest grundläggande orsakerna till ojämlikhet mellan män och kvinnor låg i kvinnors bristande tillgång till utbildning, vilket begränsade en kvinnas intellektuella förkovring. För att åstadkomma jämlikhet måste det finnas en lika bra utbildning för alla. Detta har i allra största grad åstadkommits, vågar jag påstå - idag har vi Mänskliga Rättigheter, ett mellanstatligt dokument med många deklarationer och konventioner som fastställer att alla människor är jämbördiga. I barnkonventionen som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn påvisar artikel 28 att alla barn har rätt att gå i skolat samt att grundskola för barn ska vara gratis och obligatoriskt.(2) Den konventionen har 193 länder ratificerat och måste följa (3), därav måste kvinnor som män, flickor som pojkar få samma utbildning.

A vindiction of the Rights of Woman

I sitt verk Till försvar för kvinnans rättigheter (A vindiction of the Rights of Woman, 1792) driver Mary Wollstonecraft tesen att kvinnan är jämbördig med mannen förnuftsmässigt, därav bör kvinnor som män ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Grunden till skillnaden mellan människor och människor ligger i kvinnors försummade utbildning och ett felaktigt undervisningssystem där män är målgruppen och kvinnan snarare underordnas.

I inledningen till verket Till försvar för kvinnans rättigheter uppmanar hon sina medsystrar att bli förmögna att stå på egna ben och kräva respekt från medmänniskor grundat på deras färdigheter, utbildning, intellekt och dygder. Detta istället för att de ska förfina sig och vara skönhetsbesatta i strävan och hopp om att uppnå en högre samhällsställning genom giftermål. Detta är problemet som förlöjligar kvinnan – enligt borgerliga samhället bli hon endast ett objekt för åtrå, menar Wollstonecraft. (1)

I texten kan Mary Wollstonecraft vara väldigt fördomsfull och trångsynt – hon konstaterar exempelvis, utan att nyansera sig, att kvinnor som ”klär upp sig, målar sig och gör sig till en parodi på Guds skapelse” passar bäst i ett harem och inte i hemmen. Hon ifrågasätter därefter ifall dessa kvinnor överhuvudtaget är kapabla att uppfostra kommande generationer. ”Hur ska de kunna sköta ett hem eller ta hand om de stackars barn de sätter till världen?”.

Just detta att hon drar alla kvinnor över en kam och förutsätter att mammor som är måna om sitt utseende är inkapabla att sköta ett hushåll samt barn, är helt fel. Dels har var människa har rätt till sina personliga intressen som i sig varken antyder intelligens eller förnuft. Dels har hon ingen rätt att indirekt peka ut vilka typer av människor som är och inte är dugliga att sköta ett hem och barn. En mamma som inte är klär upp sig och målar sig kan vara lika inkapabel att ta hand om sitt hem och sina barn som en mamma som är mån om sitt utseende. Och vise versa.

Människor och människor

I dag lever vi i ett samhälle där alla formella och juridiska hinder för jämställdhet mellan könen avskaffats. Där män och kvinnor, juridiskt sett, har samma förutsättningar i grund och botten att uppnå en högre samhällsställning och bestämma över sin sociala roll.

Efter det att Sverige lyckades inrätta rösträtt för både män och kvinnor 1919 (4), har utvecklingen fortsatt. 1945 inrättades en ny behörighetslag som ger kvinnor möjligheten att jobba inom nästintill alla statliga arbeten. Jämställdhet bidrar till en ekonomisk tillväxt och ett bättre samhälle genom att kompetens främjas.

I Sverige idag är det många kvinnor som har en jobbanställning jämfört med andra länder, men på arbetsplatser är det inte jämställt mellan män och kvinnor – män tjänar överlag mer än kvinnor. Undantaget är inom vård och omsorgsyrket, där kvinnor har en månadslön i median på 23000 kronor som motsvarar 200 kronor mer än män. Under 2011 var mannens lön däremot högre även i detta yrke. (5) Det är som att utvecklingen går framåt och man uppnår jämställdhet mellan män och kvinnor på den ekonomiska planen. Därefter glider man iväg och skapar ännu en skillnad där mannen nu istället inte likställs med kvinnan.

Vi får definitivt inte glömma att vi är en del av en annan samtid där kvinnan uppnått jämställdhet men mannen, i viss grad, men där kvinnan däremot exempelvis diskrimineras på arbetsplatsen både socialt, men framförallt ekonomiskt. Vi som medmänniskor måste ständigt ta oss an utmaningar för att arbeta mot utopin om en totalt jämställd värld på alla plan. Det omfattar såväl den sociala, politiska, ekonomiska som akademiska jämställdheten. Vi som medmänniskor ska sträva efter en värld där en skillnad mellan VI och DOM inte betonas, utan där tonvikten istället ligger på VI - vi människor. En värld där vare sig etnisk bakgrund, sexuell läggning, kön, hudfärg, kroppsbyggnad, inkomst, funktionsnedsättning, politisk eller religiös ställning inte blockerar våra vyer från att se varande som jämställda medmänniskor.

(1) - Detta uttrycker hon tydligt i introduktionen till sin bok Till försvar för kvinnans rättigheter – ”Jag tänker ägna mig åt väsentligheter, inte ord!” s. 221, rad 16.
(2) http://unicef.se/barnkonventionen
(3) http://sv.wikipedia.org/wiki/Konventionen_om_barnets_r%C3%A4ttigheter
(4) kvinnlig rösträtt. http://www.ne.se/lang/kvinnlig-rösträtt, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-10
(5) http://www.scb.se/Pages/Article____347909.aspx

                                                  

Hursomhelst, kommentera och lämna feedback, tack:)

MVH

Stephan