På tal om kvinnor och män - Jessika Chammoun

Normer som formar människans livsstil redan vid födseln, beroende på könstillhörighet.  

I ett statistiskt material från SCB, ‘’På tal om kvinnor och män’’, konstateras kvinnans och mannens situation i samband med jämställdhet ur genusperspektivet i Sverige i dagsläget. Trots att det är jämställdheten som är materialets fokus kan man undra om det verkligen är ett jämlikt samhälle vi lever i.
Väldigt många orättvisa lagar som missgynnade kvinnan inskaffades för nästan 200 år sedan och bättre lagar som gynnade kvinnan infördes. Exempelvis att en gift kvinna har rätt att bestämma över sin egen inkomst (1874) eller att förstfödda dottern till monarken kan ärva tronen (1980).  

Med hjälp av SCB:s statistik kan man se vilka skillnader vi har mellan män och kvinnor i dagens nuläge. Å ena sidan visar statistiker väldigt obetydliga skillnader mellan män och kvinnor, medan andra statistiker påvisar aktningsvärda och stora skillnader. Detta kan bero på olika faktorer och har säkerligen en förklaring till varför det ser ut som det gör i statistiken. Det finns flera statistiker som visar oss dessa skillnader som får en att tänka om, exempelvis att kvinnor mycket mer än män lider av oro och ångest oavsett hushållstyp.

Detta kan bero på att det ligger i kvinnans natur att övertänka, analysera minsta lilla samt oroa sig över det mesta. Självklart bör det inte vara så för varje kvinna, men i ren allmänhet vet man att det faktiskt är kvinnor som är den mer oroande karaktären medan män lutar sig mer åt ’’rak på sak’’-karaktären.

År 1901 fick kvinnor rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd enligt SCB. Dock blir situationen ur ett ekonomiskt perspektiv sämre vid barnafödsel och därför kan det betraktas som motsägelsefullt eftersom att man missgynnas av den “fördelen” som medfördes vid den tiden. Hushållet ökar och mer pengar krävs. Att införa en lag som i princip säger att man lika gärna bör arbeta under tiden då kvinnan fött ett barn påvisar kvinnans värde vid den tiden.

Sverige har dock gått från att vara orättvis i den frågan till att i all suveränitet ge kvinnan rätt till sjukpenning, 75 % av lönen under 18 månaders ledighet. Trots denna stora förändring finns fortfarande mycket orättvisa som ännu inte skett en förändring på, inte minst lönegapet mellan kvinnor och män…

Att en kvinna tjänar mindre än män är tyvärr en självklarhet i dagsläget i Sverige. En man som jobbar som mekaniker tjänar mer i genomsnitt än en kvinna som exempelvis jobbar som sjuksköterska. Sjuksköterskor vars våra medmänniskors hälsa ligger mellan deras händer, ett yrke som kräver en lång och avancerad utbildning, jobbiga arbetstider samt anpassning av fritid medan mekaniker inte kräver lika lång utbildning och har dessutom bekvämare arbetstider.

På bilden ser vi tydliga orättvisor, exempelvis manliga och kvinnliga städare, män och kvinnor inom ’’övriga kontorspersonal’’-kategorin, manliga och kvinnliga byggnads- och anläggningsarbetare m.fl.

Lönegapet är i stort sätt ett bevis på samhällets syn på män och kvinnor. Sverige ligger enligt World Gender Gap på 4:e plats som ett jämställt land, vad man dock kan undra över är varför ett sådant lönegap existerar i
ett jämställt land. Kan det bero på vår uppväxt och det som förväntats av var och en av oss i genusfördelningens namn? Eller har bara kvinnoemancipationen inte kommit ikapp det patriarkala samhället ännu?

Bilden åt höger visar oss vilka yrken som är mer “feminina” och vilka som är “maskulina” vilket får
Hur ofta ser man en kvinnlig elektriker? Varför är majoriteten inom läraryrket kvinnor?
Normer. Normer som indirekt följer oss livet ut, det är dessa former som formar oss till de vi är idag.

mig att undra vad det egentligen är som har format dessa uppfattningar.

Precis som det står i Naders docs-dokument, ‘’doing gender’’, att det är vi som formar vårt genus. Man föds med ett biologiskt kön, men det är vår omgivning som utför en genusindelning. Ett gott exempel på det är att en flicka oftast kläs i rosa, uppfostras till att vara den uppförande och rara flickan och får dockor till presenter. Pojken däremot får gärna vara bråkig och behöver inte vara så ordentlig, kläs oftast i blått och får maskulina presenter. Redan vid det stadiet blir barnets genus formad och därefter växer de upp i de förutsättningarna som de har fått “ärva”. 
Man skulle kunna dra en parallell linje mellan denna iakttagelse och bilden som visar oss att majoriteten av kvinnorna inte arbetar i lika jäktiga och tunga yrken som männen (ex. industriarbete).
Trots generaliseringen kring män och kvinnors val av yrke ser man en koppling mellan vardagliga sociala normer och dess inverkan av samhällets genusfördelning.

Källor:

https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XWVRpeHRnYU55M2M/edit

http://www.theguardian.com/news/datablog/2013/oct/25/world-gender-gap-index-2013-countries-compare-iceland-uk

Tar gärna emot konstruktiv kritik 

Jessika Chammoun SA11SA