Translate

söndag 10 november 2013

"Simone de Beauvoir - Ur: det andra könet" av Ellenor Hamrelius

Jag har läst Simone de Beauvoirs bok ”Ur: det andra könet” där det bl.a. tas upp de olika nedsättningar som kvinnan har utsätts för i historien samt hur de har kämpat emot den objektiva synen och behandlingen av kvinnor. Beauvoir öppnar upp genom att tillkännage sin åsikt om att den manliga synen på en kvinna är i Thomas av Aquino ord en ”misslyckad man”. Att kvinnan styrs av sina körtlar medan mannen trots sina egna hormoner har en objektiv syn på omvärlden vilket kvinnan saknar. Mänskligheten är därefter maskulin och kvinnan, som inte är självständig, definieras utav hennes förhållande till honom.

Kvinnan är enligt Beauvoir det ”Andra” för män precis som judar är det Andra för antisemiter. Kvinnan är något främmande som kan anses fientligt för den dominerande faktorn vilket är män. I andra fall där en grupp har dominerat en annan grupp har ofta förklarats genom att majoriteten har mer makt än minoriteten. Men till skillnad från de färgade i USA är kvinnor ingen minoritet då kvinnorna är lika många som männen på jorden. Beauvoir menar på att till skillnad från andra grupper så har kvinnornas underordning inte blivit en följd utav en händelse eller utveckling utan det har alltid varit så.

Beauvoir tar även upp att gruppen ”kvinnor” aldrig har varit mer än en symbolisk agitation då de har aldrig stridit emot den dominerande faktorn som de svarta i Haiti och vietnameserna i Vietnam. Kvinnor har snarare tagit emot det som männen har varit vänliga nog att erbjuda som t.ex. rösträtt. Hon menar på att kvinnor inte har möjligheten att bli en enhetlig grupp då ”de lever skilda från varandra, utspridda bland männen och är genom bostad, arbete, ekonomiska intressen och sociala villkor fastare bundna till vissa män – en far eller make – än till andra kvinnor.”

Beauvoir påpekar att även om kvinnans ställning i samhället håller på att förbättras så hindras hon fortfarande av gamla vanor. Män har fortfarande högre löner och fler platser inom industri och politik. Sammanfattandesvis så lever vi fortfarande i en mans värld där kvinnorna har funnit behagligheten i att vara det Andra könet.

Jag tyckte att texten var intressant och tog upp bra punkter som kändes nytänkt och relevant. Dock kan jag inte känna samhörighet med de åsikter som Beauvoir har angående orsaken till kvinnors underordnad. Samtidigt lever jag i dagens svenska samhälle medan Simone de Beauvoir skrev den här boken under 70-talet i Frankrike.

 Jag tycker inte att mannen är den dominerande faktorn längre, utan jag tror snarare att den gen som gör en människa dominant varierar från person till person. En kvinna kan vara den dominanta i en relation eller familj lika mycket som en man kan vara. Det är inte könen som bestämmer vem, utan det är upp till personerna inblandade.

Det Beauvoir tar upp om lön och arbete är för-och-visso sant, speciellt när det gäller politik då Sverige fortfarande inte har haft en kvinnlig statsminister. Angående lön så finns det statistik som visar att kvinnor tjänar mindre än män, men när jag växte upp så kom majoriteten utav det ekonomiska stödet utav min mamma. Så jag tror det beror på omständigheterna och hur hårt individen arbetade för att uppnå arbetskraven av sin arbetsgivare. När det gäller arbeten som bara män kan få brukar det oftast vara de fysiska kraven som kvinnor har svårare att uppnå. Bl.a. vet jag att kvinnor nuförtiden kan bli brandman om de uppfyller samma krav som männen gör. Vilket är helt förståeligt då de fysiska kraven inte ska sänkas för att fler kvinnor ska kunna jobba som brandmän eftersom det handlar om krissituationer där folk kan skadas eller dö om brandmannen inte är kompetent nog. För kvinnor har inte samma fysiska kapacitet som män, såklart kan en kvinna vara starkare än en man men en mans kropp har högre kapacitet än en kvinnas kropp. Det är precis som Beauvoir sa en biologisk könsdelning som inte beror på några sociala faktorer alls.

Att kvinnan har hittat en viss behaglighet med att bara vara det andra könet och underlägsen tror jag inte heller på. Visst finns det de kvinnor som tycker att det är bekvämt med en man som beskyddar dem och tar hand om alla ekonomiska faktorer. Men det beror nog på personen själv eller vad hon var uppväxt med. Könet blir snarare en bortförklaring till kvinnor som är undergivna och saknar ambition till att bli något mer än en husfru.

Annars tyckte jag att texten tog upp historiska faktum som var rätt intressanta samt hur olika grupper reagerar till varandra och hur de skiljde sig ifrån gruppen utav kvinnor.

   

1 kommentar: