Jag
har läst Simone de Beauvoirs bok ”Ur: det andra könet” där det bl.a. tas upp de
olika nedsättningar som kvinnan har utsätts för i historien samt hur de har
kämpat emot den objektiva synen och behandlingen av kvinnor. Beauvoir öppnar
upp genom att tillkännage sin åsikt om att den manliga synen på en kvinna är i
Thomas av Aquino ord en ”misslyckad man”. Att kvinnan styrs av sina körtlar
medan mannen trots sina egna hormoner har en objektiv syn på omvärlden vilket
kvinnan saknar. Mänskligheten är därefter maskulin och kvinnan, som inte är
självständig, definieras utav hennes förhållande till honom.
Kvinnan
är enligt Beauvoir det ”Andra” för män precis som judar är det Andra för
antisemiter. Kvinnan är något främmande som kan anses fientligt för den dominerande
faktorn vilket är män. I andra fall där en grupp har dominerat en annan grupp
har ofta förklarats genom att majoriteten har mer makt än minoriteten. Men till
skillnad från de färgade i USA är kvinnor ingen minoritet då kvinnorna är lika
många som männen på jorden. Beauvoir menar på att till skillnad från andra
grupper så har kvinnornas underordning inte blivit en följd utav en händelse
eller utveckling utan det har alltid varit så.
Beauvoir
tar även upp att gruppen ”kvinnor” aldrig har varit mer än en symbolisk
agitation då de har aldrig stridit emot den dominerande faktorn som de svarta i
Haiti och vietnameserna i Vietnam. Kvinnor har snarare tagit emot det som
männen har varit vänliga nog att erbjuda som t.ex. rösträtt. Hon menar på att
kvinnor inte har möjligheten att bli en enhetlig grupp då ”de lever skilda från
varandra, utspridda bland männen och är genom bostad, arbete, ekonomiska
intressen och sociala villkor fastare bundna till vissa män – en far eller make
– än till andra kvinnor.”
Beauvoir
påpekar att även om kvinnans ställning i samhället håller på att förbättras så
hindras hon fortfarande av gamla vanor. Män har fortfarande högre löner och
fler platser inom industri och politik. Sammanfattandesvis så lever vi
fortfarande i en mans värld där kvinnorna har funnit behagligheten i att vara
det Andra könet.
Jag
tyckte att texten var intressant och tog upp bra punkter som kändes nytänkt och
relevant. Dock kan jag inte känna samhörighet med de åsikter som Beauvoir har
angående orsaken till kvinnors underordnad. Samtidigt lever jag i dagens
svenska samhälle medan Simone de Beauvoir skrev den här boken under 70-talet i
Frankrike.
Jag tycker inte att mannen är den dominerande
faktorn längre, utan jag tror snarare att den gen som gör en människa dominant
varierar från person till person. En kvinna kan vara den dominanta i en
relation eller familj lika mycket som en man kan vara. Det är inte könen som
bestämmer vem, utan det är upp till personerna inblandade.
Det
Beauvoir tar upp om lön och arbete är för-och-visso sant, speciellt när det
gäller politik då Sverige fortfarande inte har haft en kvinnlig statsminister.
Angående lön så finns det statistik som visar att kvinnor tjänar mindre än män,
men när jag växte upp så kom majoriteten utav det ekonomiska stödet utav min
mamma. Så jag tror det beror på omständigheterna och hur hårt individen
arbetade för att uppnå arbetskraven av sin arbetsgivare. När det gäller arbeten
som bara män kan få brukar det oftast vara de fysiska kraven som kvinnor har svårare
att uppnå. Bl.a. vet jag att kvinnor nuförtiden kan bli brandman om de
uppfyller samma krav som männen gör. Vilket är helt förståeligt då de fysiska
kraven inte ska sänkas för att fler kvinnor ska kunna jobba som brandmän
eftersom det handlar om krissituationer där folk kan skadas eller dö om
brandmannen inte är kompetent nog. För kvinnor har inte samma fysiska kapacitet
som män, såklart kan en kvinna vara starkare än en man men en mans kropp har
högre kapacitet än en kvinnas kropp. Det är precis som Beauvoir sa en biologisk
könsdelning som inte beror på några sociala faktorer alls.
Att
kvinnan har hittat en viss behaglighet med att bara vara det andra könet och
underlägsen tror jag inte heller på. Visst finns det de kvinnor som tycker att
det är bekvämt med en man som beskyddar dem och tar hand om alla ekonomiska
faktorer. Men det beror nog på personen själv eller vad hon var uppväxt med. Könet
blir snarare en bortförklaring till kvinnor som är undergivna och saknar
ambition till att bli något mer än en husfru.
Annars
tyckte jag att texten tog upp historiska faktum som var rätt intressanta samt
hur olika grupper reagerar till varandra och hur de skiljde sig ifrån gruppen
utav kvinnor.
väldigt bra sammanfattning och resonemang.
SvaraRadera