Shulamith
Firestone
Analys
Analys
Sinem Bezgin
Kayhan Sa11Sa
Shulamith Firestone
Bakgrund
– Den feministiska revolutionen
Kanadensiskfödd
amerikanska feministisk teoretiker och författaren Shulamith Firestone (1945-2012) var omtalad som en av upphovskvinnorna till
den så kallad andra vågen av amerikansk feminism (benämnd radikalfeminismen)
och en av dess mest betydande gestalter under 1970 årtalet.[1]
Den feministiska
revolutionen är
skriven av Shulamith Firestone som försökte sammanbinda marxismens teorier om
klasskamp med tolkningen att den mest grundläggande uppdelningen av människor
vad uppdelningen mellan kön, istället för de ekonomiska relationer som Karl
Marx tytt på på. Firestone återskapar Marx teorier om den mänskliga historien utifrån
slutsats. Hon ansåg, till skillnad från de flesta andra feminister, inte att
kultur och politik skapat patriarkatet, utan att dessas formulering var ett
resultat av patriarkatet.
Shulamith
Firestone menade att kvinnor och män tillhör skilda klasser. Hon menade att
barndomen var en formulering för det klassbyte som pojkar genomgick från att
som barn ha tillhört kvinnans klass till att som vuxna tillhöra mannens klass.
Hon menade dock inte att köns-klasserna får förväxlas med de ekonomiska
klasserna, en förväxling som lätt uppstår när man använder lösryckta citat av
henne.[2]
The
Dialectic of Sex (1971)
The Dialectic of
Sex: A Case for Feminist Revolution,
skriven av Shulamith Firestone, utkom år 1970. Boken förde fram
radikalfeminismen och är ett av denna riktnings viktigaste verk.[4]
The
Dialectic of Sex är ett försök att skapa en teoretiskt hållbar grund för en ny
revolutionär rörelse, radikalfeminismen. Firestones huvudtes är att alla
revolutionära försök som gjorts, exempelvis Sovjetunionen eller Kina,
misslyckats med att befria mänskligheten således att de begränsat sig till
socialismen och inte tagit steget fullt ut med att assimilera den sexuella
revolutionen och kulturrevolutionen i den revolutionära ordningen.[5]
Firestone
gör upp med Karl Marx och Friedrich Engels för deras ignorans och passivitet
inför kvinnans situation och revolutionära förmåga, dock använder sig samtidigt
deras historiska materialism i sina egna analyser. Hon menar att dem valde att
se det hela som en film snarare än som en ögonblicksbild. De var första att
ställa den historiska och kulturella förändringen i samhället på ett verkligt
underlag och hänföra ekonomiska klassernas utveckling till integrerade orsaker.
Samtidigt ger hon en helt ny praktik åt Sigmund Freuds teorier om människans
psykologi genom att avhända dem dess psykologiska perspektiv och sätta dem i
ett sammanhang av ett maktperspektiv såväl som den marxistiska idén om
människans koopererande natur.
Shulamith
Firestone kritiserar likaså att undertryckandet av kvinnan hade mer betydelse
för samhällsutvecklingen än vad som föregående hade förutsatts. Hon nämner
likaså om att könsklassföreteelsen verkligen är illa rotat att det i princip
blir osynligt. Firestone menar att människors reformfientlighet är att det inte
går att förändra det här med likställdheten mellan könen, kvinnan och mannen.
Det må lyda enkelt att framkalla en grundlig omställning med avsikt av att
likaså männen instämmer om att det borde förekomma, dock är de tyvärr inte det.
Omställningen lyder sig inte införlivas i sedvanliga politiska tankeklasser, så
okomplicerat att man endast skulle kunna omvandla på det.
Shulamith
Firestone nämner likaså att Simone de Beauvoir är den förste som gjorde ett
försök med att inrätta feminismen på historiskt fundament. Firestone betraktar
likaså att Simone de Beauvoir är den som är mångkunnigast bland alla teoretiker
och att det likaså är Simone som når långvarigast i samband till de bästa
funderingar och föreställningarna. Shulamith Firestone åsyftar dock att
skillnaden mellan könen när det berör återskapande har orsakat att den första
arbetsuppdelningen, som grundades på könen, är den som är roten till de
efterföljande ekonomiska sorteringarna och olikställighet mellan könen.
En strävan efter ett
likställt samhälle… eller?
Slutligen
nämner hon att underklassen, som då är kvinnorna, måste i denna ordning göra
uppror under en omloppstid föresäga diktatur för att kunna komma ur detta. Följden
av detta kommer inte bara avlägsna männens förmåner i samhället, utan likaså
könsåtskillnaden som har orsakat kvinnor till en underklass och männen i detta
fall till en överklass.
Shulamith
har en poäng i det hon nämner, att det krävs flera varierande beståndsdelar för
att avgöra hur olikställighet mellan könen har framkallats, då man måste se det
hela ur ett vidsträckt perspektiv. En av den vitalaste beståndsdelen kan då
vara hur könen skulle vara, om man granskar bakåt i tiden.
Shulamith
Firestone förklarar att enda metoden att ta sig ur är att göra uppror för att
avlägsna alla olikställigheten. Dock begriper jag inte hur man ska kunna
avlägsna könsåtskillnaden när Firestones utväg är att bli den klass som lyder
männen att undergå sig dem. Ifall detta skulle ske om det möjliggjordes, att
kvinnliga könet skulle komma i stället för manliga könet och ta deras ställning
i samhället. Männen skulle då nå maktlösa i samma samhällsställning som
kvinnorna varit föregående. Jag skulle förklara detta som ”plus minus noll”, då
inget framsteg sker, utan enbart att samhällsställningen byts ut mellan könen.
På
ekonomiska frågan gällande arbete eller lön, borde man kunna framkalla mer
likvärdighet i gemenskapen. Gällande arbete så bör det vara en grundsanning att
kunna vara mer likvärdig, då ens kön inte ska hålla tillbaka en individ från att
utföra vilket arbete ”hen” så gärna vill. Å andra sidan gällande lönen så
skulle det aldrig gå ihop ifall hela befolkningen hade samma lön, oavsett
arbete. Då menar jag naturligtvis inte att detta skulle bero på vilket kön man
har, utan detta skulle på sätt och vis skapa en obalans i landet oavsett om man
är en kvinna eller man. Landet skulle inte utvecklas mer än vad det har gjort,
utan skulle stå kvar på samma plats utan framsteg.
Det
finns nog ingen gripbar utväg på detta dilemma, utan man bör samarbeta för att
balansera skillnaderna som alltjämt förekommer bland oss. Det kommer nog alltid
att finnas olikställighet mellan könen, då som jag har nämnt ovan att det föreligger
åtskillnader mellan kvinnliga och manliga könet oavsett man vill det eller inte.
[1] Kyle, Gunhild;
Manns, Ulla. ”Kvinnorörelse: Andra vågens kvinnorörelse”. ne.se. Läst 2011-05-04.
(Nämner inte födelseland)

Tjabba Sinem!
SvaraRaderaBra arbete, kul att se att du tagit uppgiften på största allvar. Mycket intressant åsikt gällande att revolution inte är lösningen på könsskillnad problemet, instämmer med din åsikt helt klart. Ännu en gång är arbetet snyggt upplagt, ska ta lära av dig och också använda mig av källor samt fotnoter, tack!
Keep up the good wotk!
//Twiiinnniiiieee