Tjena Nader och klassen! Här kommer svaren på frågorna gällande säkerhetspolitik i Sverge samt våra internationella samarbeten runtom i världen.
• Hur ser det svenska försvaret ut idag? Beskriv försvaret utifrån
faktorer som organisation, civil- och militär verksamhet, genus samt frågan om
frivilligt.
Idag är vårt försvar otroligt bantat gentemot
tidigare i historien. Förr hade vi s.k. allmän värnplikt, de innebar att när
männen gick ut gymnasiet så värvades dem till militären. Sedan 1900-talet har
de svenska försvaret minskat rejält och 2010 blev värnplikten avskaffad helt
och hållet. Då började militären med GMU (Grundläggande militär utbildning). En
frivillig och mycket mer professionell utbildning som pågår i 3 månader.
Organisationen inom svenska försvaret idag
består utav två huvudgrenar; det militära försvaret och civilförsvaret.
Militära försvarets fyra faktorer:
- Armén.
- Marinen.
- Flygvapnet.
- Försörjning.
Civila försvarets fyra faktorer:
- Räddningstjänsten
- Hälso- och sjukvård.
- Befolkningsskydd.
- Psykologiskt försvar.
•Vad har försvaret för uppgifter? Vilka resurser för
försvaret till förfogande?Sverige har samma uppgift som andra stater
med sin utrikes- och säkerhetspolitik, vilket är att bevara det nationella
oberoendet. Sverige har haft militära styrkor för att försvara och skydda våra
nationsgränser mot hotfulla angrepp, ända sedan Sverige funnits som stat.
Det finns två betydliga inkomstkällor:
Dels genom staten och skattepengar eftersom
det är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har i uppgift att ansvara
för landets säkerhet. Även genom all försäljning och export som försvarsmakten
bedriver.
• Vilka
förändringar har skett under de senaste åren och varför?
Det senaste åren har det svenska försvaret
minskat väldigt mycket, eftersom som 2010 avskaffades värnplikten och ersattes
med frivillig militär grundutbildning. Men hotbilden mot Sverige har ändrats,
och konflikterna i världen har förändrats också.
“I Sverige har vi totalförsvarsplikt. Det
innebär att det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och vår
demokrati. Det betyder också att alla som bor i landet och som är mellan 16 och
70 år måste hjälpa till om vi skulle hamna i krig, eller med anledning av något
annat hot måste höja vår beredskap. ( http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/ )
• Vilka olika typer av utbildningar och forskning bedriver försvaret
och varför? Hur stor del av försvarets budget går till dessa ändamål?
Utbildningar som försvaret satsar på är att bedriva
militära och civila utbildningar men även se till att avancerad forskning
pågår. Bland annat inom ledarskap, ledningsvetenskap, krigsvetenskap,
krishantering, militärteknik och säkerhetspolitik.
Varje år avsätter regeringen
cirka 15,5 miljarder kronor för materiel och anläggningar. För 2013 och 2014
har regeringen ökat anslagen för försvarsmateriel med 300 miljoner och kommande
år med sammanlagt 2 miljarder.
• Hur får Sverige sina vapen till försvaret? Varför
producerar Sverige vapen? Vilka regler gäller när det gäller svensk
vapenproduktion och vapenhandel? Anser du att Sverige skall producera vapen?
Motivera!
Sverige är världens största vapenexportör om
man ser till folkmängd och från år 2001 till 2010 fyradubblades exporten av
vapen. Samma år, 2010 såldes vapen till ett försäljningspris på 13,6 miljarder
kronor.
Den huvudsakliga orsaken till att Sverige har
en vapenindustri är för att säkerhetställa försvarets tillgång till vapen under
rådande krig. Samtidigt som genom neutralitetspolitiken gjorde det svårt att
importera vapen och om man anlade en vapenindustri behövde man inte importera.
I princip är vapenexport förbjuden men det
finns undantag såsom så kallade säkerhet- eller försvaspolitiska skäl och
regeringen riktlinjer är att vapenexport inte skall beviljas om ett land är
involverat eller riskerar att bli involverad i väpnad konflikt. Samtidigt som
det inte få ske grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
• Finns det värnplikt i Sverige? Vilka förändringar har ägt rum under
de senaste åren? Hur har dessa förändringar påverkat Sverige? Den 1 juli 2010 avskaffades den allmänna och
obligatoriska värnplikten i fredstid och ersattes i stället med en vilande
grundläggande militärutbildning. Det innebär att värnplikten är frivillig. Å
andra sidan är alla, såväl män som kvinnor, skyldiga att fylla in sina
uppgifter till Rekryteringsmyndigheten. De uppgifterna lagras i försvarets
datasystem i två år och kan komma att nyttjas som underlag för kallelse.
Vi har även kvar totalförsvarsplikten som
gällt i Sverige ända sedan 1995. Alla som bor i Sverige (även individer som
inte är svenska medborgare) och är mellan 16 och 70 år måste hjälpa till om vi
hamnar i krig eller av någon annan anledning behöver förbätta beredskapen.
Detta har inneburit att Sveriges försvarsmakt
blivit sämre, och enligt kritiker verkar insatsorganisationen bli ett fiasko år
2014. Detta pga antalet och engagemanget.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsmakten
- under rubriken Kritik och Debatt.)
Sverige och dess internationella åtaganden:
• Vad är NATO för sort organisation? Vilka är medlemsländerna? Vilken
budget har den?
NATO är en militär allians som grundades
1949. De ursprungliga medlemmarna bestod av USA, Kanada, Frankrike, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Storbritannien samt de nordiska länderna
med undantag av Sverige. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 anslöt
Balkanländerna sig till försvarsalliansen och nu 2013 består NATO utav 28
medlemsstater. Den militära budgeten för alla medlemmar utgör 69 % av världens
försvarsutgifter därav USA står ensamt för 50 % av det hela.
• Hur kan det komma sig att Sverige inte är med i NATO? Vilka för- och
nackdelar finns med det?
Sverige vill inte gå med i
NATO eftersom det skulle vara svårare att styra deras utrikespolitik. Att gå
med i NATO skulle innebära att ge upp neutralitetspolitik. Sverige vill inte
heller vara med i NATO eftersom det skulle påverka Sveriges “normer”. Alltså
att de inte vill kriga osv. Sverige är redan på något sett med i NATO och det
har visat sig (enligt olika källor) att NATO påverkar Sveriges normer.
• I vilka internationella samarbeten/åtaganden bedriver Sverige sin
säkerhetspolitik?
Sverige samarbetar med FN (mandat), EU och
har ett avtal med NATO.
• Hur ser dessa samarbeten ut, vilka regler gäller mm.
År
2000 på FN:s millennietoppmöte så enades dem representerade länderna om nya mål
för framtiden. Sverige var ett av dessa länder.
Målen
var:
· Halverad fattigdom.
· Alla barn ska få gå i skola.
· Ökad jämställdhet.
· Minskad barnadödlighet.
· Minskad mödradödlighet.
· Stoppad spridning av HIV/AIDS, Malaria och tbc.
· Dricksvatten och sanitet till fler.
· Ökad bistånd och minskad skuldbörda.
Man träffades också i September 2010 för att prata mer om hur man skulle
nå framgång med dem tidigare uppsatta målen tills år 2015. Då kom man också
fram till att kvinnors och barns hälsa samt utbildning är något att prioritera.
Gällande Nato så är samarbetes grunder som så att Sverige får själva
välja i vilken utsträckning dem vill delta i dem aktiviteter som samarbetet
erbjuder. När NATO däremot bildades så var det försvarsförpliktelse vilket
innebar att man var tvungen att bidra med en viss mängd i försvaret.
• Vad förbinder sig Sverige att göra i dessa samarbeten? Sverige
förbinder sig till att avspänning, nedrustning, internationellt samarbete och
demokratisk utveckling. Inom Nato bestämmer Sverige själva om dem vill bidra
med professionella militärer och i hur stor utsträckning iså fall. Men man kan
säga att dem till viss del förbinder sig till att ge FN sina fredsbevarande
styrkor till deras förfogande. Annars skulle de inte finnas något syfte med att
delta i samarbetet.
• Hur väl stämmer dessa åtaganden in med den svenska
neutralitetspolitiken?Ur
den demokratiska synvinkeln stämmer den helt klart in. Sverige vill främja en
bättre värld för både kvinnor och barn samt minskad fattigdom osv. Dock så gällande
Sveriges neutralitets politik så blir det lite dubbelmoral över det hela. Sverige
säger att dem är neutrala, men skickar beväpnade trupper till FN:s förfogande,
rätt eller fel? Det kan jag inte svara på, men en sak är säkert och det är att
man inte ”kan ha kvar kakan och äta den samtidigt”. Sverige kan inte säga en
sak men agera på ett helt annat, utan konsekvenser.
Sveriges hotbild och krisberedskap:
• Vilka hot och risker finns för Sverige som land idag och hur skiljer
sig dessa mot hot och risker i andra länder?
De hot som finns mot och i Sverige idag är
otroligt olika som finns i andra länder, medans Afghanistan har talibaner så
har vi inget som kan jämföras med en religiös terrorist organisation, om man
inte jämför med kommunister, men det skulle vara en förolämpning till
Talibanerna. Eftersom vi har haft en sådan neutralitets politik i Sverige och
hållit oss utom alla krig sedan 1890, så har vi inte haft chansen att komma i
konflikt med andra länder eller etniska/religiösa grupper. Exempel som USA kan
tas eftersom deras världspolis mentalitet har fått dem att skicka sin militär
där demokrati inte existerar/Olja finns, och detta har fått konsekvenser att
det har varit många terroristattacker i USA som väl som Storbritannien, vars
militära aktioner har varit nära bunden till USA.
• Hur arbetar Sverige för att förebygga dessa risker idag
(nationellt/internationellt)
Nationellt: bygger på beredskap, att
förbereda sig genom främst utbildning och övningar inom olika kriser. Det är
allt ifrån brandövningar till nationella kriser och krig.
Internationellt: Under flera år har den
civila krisberedskapen stått i skuggan av den militära men så är det inte idag.
Det ser man exempelvis på EU:s pågående operationer är majoriteten civila.
Beredskapen och hanteringen av kriser är ett samarbete och inte bara mellan
länder utan för organisationer då man kan dela på varandras resurser för att få
det bästa möjliga resultatet. FN har under de senaste året arbetat allt hårdare
för att samordna samt effektivisera katastrofhjälpen och har inrättat ett
speciellt kontor OFFICE FOR THE COORDINATION OF HUMANITATRIAN AFFAIRS.
• Hur väl förberett är Sverige på olika typer av hot och
risker/krisberedskap tycker ni?
Som det ser ut idag kunde det ha varit
bättre. Men om man tar det i perspektiv t.ex. mot Danmark, Norge eller Finland,
skulle vi nog ha en ganska bra chans. Men emot Tyskland, Frankrike eller
Ryssland skulle vi inte ha någon chans att ens tänka vinna. Vi lever i ett land
där terrorist aktioner och andra hemskheter nästan är omöjliga, och det har
fått oss att bli inte så vaksamma, så om det blir en terrorist attack, kommer
vi inte vara så beredda, samma sak om det blir krig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar