Translate
torsdag 20 mars 2014
tisdag 18 mars 2014
Genus i statistik av Ajla, Ellenor, Malin & Oscar
Klicka här för att se vårat arbete eller på länken.
https://docs.google.com/document/d/1OayOpQoj_Ghv5y5ZGzDjENTzpI359Sf6pJ6xH4f7Xt4/edit?usp=sharing
https://docs.google.com/document/d/1OayOpQoj_Ghv5y5ZGzDjENTzpI359Sf6pJ6xH4f7Xt4/edit?usp=sharing
Gruppen bestod av: Ajla, Ellenor, Malin & Oscar.
måndag 17 mars 2014
Samhällskunskap 3: Sverige i statistiskt genusperspektiv
Tumba gymnasium
måndag 17 mars 2014
För att bättre samordna vår kunskap om vilka spår det
patriarkaliska samhället har lämnat i Sverige kommer vi att ge tid och kraft åt
att gräva i statistik för att få fram fakta om sådana spår i dagens Sverige.
Utgångspunkten blir Statistiska Central Byrån och all
statistik som SCB erbjuder oss i scb.se
Varje grupp får gräva sig i tillgänglig statistik för att
beteckna den sanna bilden av Sverige när det gäller hur genus har påverkat vårt
samhälle.
Grupperna: Områden
Fady, Jassmin, Martin, Patrik & Sean A – E
Anton, Irena, Johannes & Sinem F – K
Ajla, Ellenor, Malin & Oscar L – N
Alexandra, Amela, Fredrik, Jennie & Stephan O – S
Ahmed, George, Natalija & Jessika T – U
Hampus, Jesper, Lisa, Refel & Therese V – Ö
Gabriel, Mustafa
Resultatet av ert forskningsarbete ska redovisas i text med
tillhörande statistik och diagram.
Vi tar hela veckan till ändamålet.
Mvh
Nader
fredag 14 mars 2014
Tiden efter gymnasiet!
Tumba gymnasium
fredag 14 mars 2014
Hej ungdomar!
Här kommer Power-Point-dokumentet som Maja använde sig av i dagens lektion:
https://docs.google.com/presentation/d/1n9z9tColtPZhF3jJGINw13HzuQdixl9Qei_9zfeCKV4/edit?usp=sharing
mvh
Nader
fredag 14 mars 2014
Hej ungdomar!
Här kommer Power-Point-dokumentet som Maja använde sig av i dagens lektion:
https://docs.google.com/presentation/d/1n9z9tColtPZhF3jJGINw13HzuQdixl9Qei_9zfeCKV4/edit?usp=sharing
mvh
Nader
tisdag 11 mars 2014
Konfliktanalys Georgien-Sydossetien-Abchazien
Konfliktanalys
Georgien-Sydossetien-Abchazien
Lisa
Lundberg SA11SA
11. Situationen
Förloppet: Vad hände?
1. När Sovjet styrde Georgien före 1991,
drogs gränser mellan republikerna utan minsta tanke på vad som skulle gynna
folket samt de rådande förhållanden.
2. Georgien blev självständigt från Sovjets styre 1991.
2. Georgien blev självständigt från Sovjets styre 1991.
3. Kaukasusområdet i Georgien består av
extremt många olika nationaliteter, kulturer och språk, vilket skapar
oroligheter.
4. Många av minoriteterna i landet ville
bli självständiga i samband med Georgiens självständighet från Sovjet.
5. Två av de ledande utbrytargrupperna
var Sydossetien och Abchazien som gränsade till Ryssland i norr.
6. Till slut utbröt den stora konflikten
som skulle visa sig bli ett inbördeskrig.
7. Abchazierna lyckades driva ut de
georgianska styrkorna och de ansåg sig själva vara självständiga. Däremot höll
inte stora delar av omvärlden med om det.
8. Sydossetien vann även kontrollen över
sina områden och även där ansåg dem sig själva som självständiga, dock inte av
omvärlden.
9. Sedan dess har läget varit både spänt
och intensivt i regionen/området.
10. Små händelser har därefter skett, men
det dröjde till år 2008 tills det största initiativet togs. Det var den
georgianska regeringen som 2008 försökte ta tillbaka Sydossetien. Detta med
hänvisning till militära provokationer under en tid. De georgianska trupperna
kämpade i ett krig mot de ryska trupperna som gått in i Sydossetien. Men
Ryssland hjälpte inte endast Sydossetien, även Abchazien. Ryssland var
övertygat om att utbrytarområdena var självständiga stater och ville försvara
dem.
11. Ryssland agerade troligen pga.
Georgiens agerande mot västvärlden och för att Ryssland hoppas på att få gå med
i NATO och i framtiden även i EU.
12. Ryssland stärkte sitt inflytande i
utbrytarländerna eftersom de försvarat dem. Samtidigt har Georgien ingen
kontroll på länderna längre alls, vilket västvärlden kritiserade hårt.
Västvärlden ansåg troligen att Ryssland borde ställt sig utanför konflikten
eftersom de inte har med den att göra och att konflikten endast skulle gynna
Rysslands egen framtid.
13. Dock varade kriget mellan Georgien
och Ryssland endast i fem dagar, då det slöts ett avtal om eldupphör i en
EU-medling som Frankrikes president Nicolas Sarkozy höll. Avtalet sa att alla
parters styrkor skulle dras tillbaka till de ställningar de haft före
krigsutbrottet. Ryssland följde dock detta avtal bara halvt då de drog ut sina
styrkor ur Georgien, men behöll dem i utbrytarregionerna.
14. Efter att kriget tog slut 2008
utfärdade de två utbrytarna Sydossetien och Abchazien
självständighetsdeklarationer, vilket Ryssland erkände. Samtidigt slöt Ryssland
fredsavtal med dem.
15. Tack vare Rysslands erkännande av
självständigheterna bröt Georgien alla diplomatiska kontakter med Moskva och
lämnade samtidigt Oberoende staters samvälde, OSS. Samtidigt är det bara tre
andra länder förutom Ryssland som erkänt självständigheten, nämligen Nicaragua,
Venezuela och söderhavsön Nauru.
16. Den georgianska centralmakten
förlorade inflytandet, medan det ökade för Ryssland. Detta gjorde att ryska
trupper sedan 2009 kontrollerar gränser mot Georgien.
17. Läget fortsatte att vara spänt, Ryssland och Georgien skyllde varandra till att ha varit ansvariga för krigets start. År 2009 publicerade dock EU en rapport som sa att Georgien bar huvudansvaret för krigets start genom sitt intrång/artilleri mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Enligt folkrätten var Tschinvali så oproportionerligt kraftigt att de inte hade haft en chans att vara försvara sig.
17. Läget fortsatte att vara spänt, Ryssland och Georgien skyllde varandra till att ha varit ansvariga för krigets start. År 2009 publicerade dock EU en rapport som sa att Georgien bar huvudansvaret för krigets start genom sitt intrång/artilleri mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Enligt folkrätten var Tschinvali så oproportionerligt kraftigt att de inte hade haft en chans att vara försvara sig.
18. I januari 2010 öppnades för första
gången på ett och ett halvt år en flyglinje mellan Moskva och Tbilisi,
Georgiens huvudstad. Ytterligare några månader efter detta öppnades även den
enda gränsövergången mellan dessa två länder, som varit stängd i hela tre år.
Aktörer: Vem har resurserna?
1.
Vad
krävs?
·
Militär
styrka för alla länder, samt en ledare för dessa
·
Pengar,
vapen = någon form av kontakt
·
Stöd
från andra länder, Ryssland
2.
Aktörer?
·
Ryssland,
i synnerhet Moskva och områdena vid gränsen
·
Georgien
·
Georgiens
regering, centralmakten
·
Abchazien
·
Sydossetien
Även på en längre nivå:
·
EU
·
NATO
·
FN
·
Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE
·
Frankrikes
president Nicolas Sarkozy
·
Oberoende
staters samvälde, OSS
·
?(De
tre andra länderna Nicaragua, Venezuela och söderhavsön Nauru)
·
?(Folkrätten)
3.
Mål?
·
För
Sydossetien och Abchazien att bli självständiga
·
För
Georgien att behålla regionerna till sitt eget land
·
Ryssland
ville inte att Georgien skulle bli som länderna i väst och ville inte heller
att Georgien skulle gå med i NATO och senare EU. Rysslands mål var alltså att
förhindra Georgien, eftersom ett eventuellt medlemskap för Georgiens sida
skulle ändra de strategiska förhållandena vid gränsen i sydliga Ryssland mellan
Europa och Asien. Detta sydliga område har viktiga gas- och oljeledningar.
4.
Medel?
·
Militära
styrkor
·
Politiska
beslut
22. Orsaker: Varför?
1.
Individnivå
·
Inga
direkta enskilda individer
2.
Gruppnivå
·
Olika
nationalistiska grupper i Georgien ville bli självständiga eftersom de var så
stora i landet
3.
Samhällsnivå
·
Rysslands
centralmakt, styre. Ryssland var oroligt att Georgiens eventuella medlemskap i
NATO och EU skulle försämra läget för dem själva
·
Georgiens
regering, centralmakt som drev frågan
4.
Mellanstatlig
nivå
·
Endast
mellan Georgien och Ryssland eftersom att det vid detta skede inte fanns de två
erkända nationerna Sydossetien och Abchazien, de kom först senare
·
Inte
direkt några andra länder inblandade som påverkade
5.
Systemnivå
·
Om
Georgien skulle gå med i NATO och EU skulle läget för Ryssland försämras med
deras naturtillgångar och därför att de viktiga gas- och oljeledningarna går
igenom gränserna mellan Georgien och Ryssland. Ett medlemskap i EU för
Georgiens sida skulle betyda att Ryssland hade svårt att kontrollera
tillgångarna och ledningarna. Dessutom kan avtalet med EU säga att gränsen
mellan Georgien och Ryssland blir hårdare. Ryssland blir därmed utelämnat och
har svårare att etablera sig
·
Sydossetien
och Abchazien vill ha större chans att påverka och göra sig hörda. Om de gör
sig fria från en minoritet i Georgien och blir självständiga har de lättare att
göra sin röst hörd. Deras åsikter kommer inte fram när det finns större
grupperingar i Georgien som redan bestämmer
33. Konsekvenser
1.
Individnivå
·
Ingen
direkt konsekvens på någon speciell individ förutom:
Frankrikes president Nicolas Sarkozys ingripande genom avtalet om eldupphör som han ledde i en EU-medling. Vad hade egentligen han med situationen att göra? Finns risk för att Frankrikes befolkning tappar förtroendet för honom och oro skapas. På ungefär samma sätt kan alla de fyra inblandade länderna i kriget bli irriterade på att Sarkozy lägger sig i. Dock såg troligen befolkningen i de fyra länderna honom som lite av en hjälte, eftersom han antagligen var en bidragande orsak till att kriget slutade så fort som det faktiskt gjorde.
Frankrikes president Nicolas Sarkozys ingripande genom avtalet om eldupphör som han ledde i en EU-medling. Vad hade egentligen han med situationen att göra? Finns risk för att Frankrikes befolkning tappar förtroendet för honom och oro skapas. På ungefär samma sätt kan alla de fyra inblandade länderna i kriget bli irriterade på att Sarkozy lägger sig i. Dock såg troligen befolkningen i de fyra länderna honom som lite av en hjälte, eftersom han antagligen var en bidragande orsak till att kriget slutade så fort som det faktiskt gjorde.
2.
Gruppnivå
·
Inbördeskriget
i Georgien påverkade livet för hur många människor som helst. Många liv togs
(oskyldiga) och ännu fler drevs på flykt till andra länder
·
Oron
växte för invånarna, skulle de någonsin kunna komma tillbaka till landet och
skulle det kunna bli som förut?
·
Länderna
i väst tycker synd om Georgien för att de förlorat all kontroll på områden som
tidigare tillhörde dem
·
Inflytandet
för Ryssland ökar från Sydossetien och Abchazien ökar, eftersom Ryssland stött
dem under Georgiens försök att ta tillbaka sina områden
·
Möjligen
kan olika kulturer, nationaliteter och grupperingar som byggts upp splittras
och bli svåra att återställa
·
De
som bodde i Georgien eller Ryssland och hade släkt i det andra landet hade
extremt svårt att träffa sina släktingar, kraven var hårda
3.
Samhällsnivå
·
Flyglinjen
blev inställd mellan Georgien och Ryssland
·
Den
enda gränsen mellan länderna ovan blev även den avstängd
·
Många
i väst störde sig på ryssarna och deras agerande, det skapades en ’’dålig
bild’’ av dem
·
I
många ögon kan Georgien uppfattas som svaga
·
Den
Georgianska centralmakten är hårt kritiserad och dess sett att styra landet
·
Under
perioden för krigen tvingades Georgien till flera presidentbyten, vilket visar
tydligt på att det inte fungerat i landet
·
Ekonomin
försämras – Delvis för att exempelvis inte vill turista i Georgien. Konflikten
finns fortfarande kvar och skrämmer iväg många
·
Armen
i Georgien höll inte och man tvingas rekrytera nya soldater, vilket i sig är en
stor kostnad på ekonomin. Dessutom måste man ändra upplägget av hela armens
framtida utförande
4.
Mellanstatlig
nivå
·
Relationen
mellan Georgien och Ryssland försämras något enormt och man kommer alltid att
kolla på varandra med vakande och kritiserande ögon
·
Sydossetien
och Abchazien har förbättrat sina relationer med Ryssland
·
Västvärlden
gav Georgien stöd och därmed blev deras relation bättre
·
Ett
nytt kallt krig? (Blev dock inte med den saken)
5.
Systemnivå
·
Förtroendet
för den Georgianska regeringen och centralmakten har tappats enormt, alla
framtida ledare har därmed stor press på sig
·
Vad
ska hända i Georgien i framtiden? Frågor som dels omvärlden ställer, men även
de själva
·
Hur
ska Georgien kunna försvara sig om Ryssland i framtiden skulle anfalla?
Ländernas skillnad i storlek är enorm
·
Hur
länge kan man leva på att folk tycker synd om en?
44. Åtgärder1. Individnivå
· Ingen individ hade kunnat göra någon större
skillnad
2. Gruppnivå
· Istället för att de olika
nationaliteterna i Georgien bråkat hade de kunnat lösa det internt, då hade
inte ett inbördeskrig ägt rum. De måste alltså samsas om den yta och de
resurser som finns
· Ingen nationalitet, kultur, religion,
etc. skulle få mer plats än den andre
· Få människorna att inse att ett
mångkulturellt samhälle har fler fördelar än ett med få
3. Samhällsnivå
· Få människor att inse att våld inte är
det som löser problem. Inbördeskriget skadar endast dem själva och för med sig
enorm förödelse
·
Att
andra länder agerar (förmedlar i detta fall) betyder inte att det är där för
att förstöra
4. Mellanstatlig nivå
·
Varför
agerade inte andra länder tidigare och de organisationer som löser denna sorts
problem? FN? Redan när Sovjet drog gränser i Georgien utan att tänka på
invånarna, borde någon ha agerat
·
Organisationers
uppgift är inte endast att förbättra en redan skedd händelse, även om möjligt
förhindra den
5. Systemnivå
·
Ändra
den politiska aspekten så att invånarna också får chans att påverka. Då kan man
inte längre skylla på att det endast var centralmakten och regeringen som
agerade fel, eftersom de ska agera utifrån en grund av medborgarna
·
Varje
militärt steg i framtiden skall vara noga uttänkt och när dessa görs ska hänsyn
ha tagits till vilka eventuella konsekvenser det kan framkalla. En familj i
Georgien ska inte vara förbjuden att träffa sin släkt i ex Ryssland i resten av
livet p.g.a. ett snedsteg
·
Ryssland
ska inte heller agera om inte absolut nödvändigt, eftersom inte fler länder var
med dem tidigare var anfallet knappast så nödvändigt
Källförteckning:
https://www.landguiden.se/Konflikter/~/link.aspx?_id=9DD4BD16F8E3477992E5F5796BAE9098&_z=z
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Georgien1/Fordjupning/
http://www.globalis.se/Konflikter/Europa/Georgien
http://sv.wikipedia.org/wiki/Georgiska_inb%C3%B6rdeskriget
måndag 10 mars 2014
Dagens Situation i Afghanistan - Johannes Haddad
Dagens situation i Afghanistan.
1. Situationen
Förloppet: Vad hände?
- · Ända sedan 9/11 har USA förklarat ’’Krig mot terrorismen’’.
- · USA ledde anfallet som var riktad mot den islamistiska talibanregeringen, som beskyddade Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida.
- · Taliban regimen utlöstes. En ny regim skapades som styrs av USA.
- · Talibaner finns utsprida i Afghanistan och skapar olika konflikter mot den nuvarande ledande regimen.
Vad
krävs?
- · Konflikter mellan grupper för ledning inom landet är orsaken till den fortfarande konflikten.
- · Stöd från andra islamiska länder.
- · Pengar
- · Offervilliga människor.
Vilka
aktörer är inblandade?
- · USA
- · Osama bin Ladin
- · NATO
- · Talibanernas ledare
- · Hakimullah Mehsud som dog efter en drönarattack från USA.
- · Mulla Fazlullah som är den nuvarande ledaren för talibanerna. Han företräder den mest radikala och våldsamma inriktningen av talibanrörelsen.
- · Presidenten Hamid Karzai
Vilka
mål hade man?
- · Ta tillbaka kontrollen från USA.
- · Få mer hjälp från andra islamiska länder.
Vad
använde de för medel?
- · Våld (användning av vapen, bomber etc.)
2. Orsaker: Varför?
Individnivå
- · Hamid Karazai stötte talibanrörelsen i början men sedan slutade han. Han ses som en förrädare av talibanernas ledare Mulla Fazllulah
Gruppnivå
- · Visa muskler, ökat stöd och anseende för den egna gruppen.
- · Talibanerna avskyr idéen att flickor får ha samma rättigheter som killar. Göt allt för att förhindra jämlikhet mellan könen.
- · Få talibanerna till ledningen igen.
Samhällsnivå
- · Slå hårt mot det demokratiska inflytande inom landet.
- · Få bort USA från sitt land.
Mellanstatlig nivå
- · Islamiska länder ger stöd till talibanerna genom att ge dem vapen. Pakistan ger mest stöd.
Systemnivå
- · Talibanerna vill åter igen ta makten och hämnas på USA.
- · Trots att det är mer demokratisk och att det styrs av USA så finns det stor korruption inom landet. Den största när det gäller droghandling och val fusk.
3. Konsekvenser (OBS!
Eftersom situationen fortfarande pågår så är några svar spekulationer.)
Individnivå
- · Mulla Fazlullah får stöd ökar på inom landet och utanför.
- · Mulla Fazlullah blir alltmer våldsammare för att få uppmärksamhet.
- · Hamid Karazi får stöd från USA så länge han går med på deras villkor.
Gruppnivå
- · Påverkar livet på civila i Afghanistan.
- · Sorg, oro och rädsla.
- · Kvinnor har det värre, talibanerna vägrar ge dem jämlikhet.
- · Rekryteringar till taliban rörelse kan öka.
Samhällsnivå
- · Materiell ödeläggelse – Flera byggnader sprängs, många blir hemlösa.
- · Regimer i mellanöstern kan rensa ut oppositionella utan alltför mycket kritik p.g.a. USA.
- · Hat mot USA ökar ännu mer.
- · Om stödet till terrorgrupper ökar i Afghanistan kan regeringarna tappa legitimitet
- · Korruptionen i landet blir värre. T.ex. droghandeln som är olagligt men det ger inkomst iallafall det kan leda till att man blir beroende av den.
- · Val fusk kan bli normalt och därmed försämra den nuvarande regimen och framtidens.
Mellanstatlig
nivå
- · Samarbete med USA, Storbritannien, EU, NATO även FN mot terrorismen i Afghanistan.
- · Tredje världskrig om det blir värre?
- · NATO rustar, alltså de gör inte allt de kan.
- · Trots stöd talibanerna får, kan vissa islamiska länder lägga sig helt i konflikten.
Systemnivå
- · Omvärdering av hotbild och försvar: skrotat missilförsvar – satsa på antiterrorism.
- · Om det blir värre kan USA bli attackerad igen som attacken mot WTC eller mer känd som 9/11.
- · Omvärdering av amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik.
4. Åtgärder
Fler
hundra civila dör varje dag i Afghanistan. Det finns stor kvinnoförtryck i
landet. Trots att USA har gått in och försökt att “hjälpa” landet krävs det att
andra länder lägger sig i eller gör mer ifrån sig. I mellanöstern ses USA som
självaste djävullandet, därför är det dåligt att USA ger stor inflytande i
landets nuvarande ledning. USAs inflytande i landet gör det bara värre för
andra islamistiska länder som ser att USA vill bara kontrollera dem. Det försämrar
synen på USA ännu mer. Kanske det skulle vara bättre om Kina eller/och Ryssland
samt FN och EU var mer inblandade. På det sättet skylls åtminstone inte allt skyllas
på USA. Med Kinas ekonomiska styrka skulle det gynna hjälpen för de civila.
Självklart är det svårt att komma överens med en terroristgrupp ibland måste
man bekämpa eld med eld. Genom att ge asyl till de civila kan man gå in och ta
bort kärnan i problemet. Om alla de största länderna och organisationerna slås
ihop kan fred äntligen skapas. Självklart skulle andra länder som hatar de
större länderna känna sig hotat och själv skapa terroristgrupper, men jag
tvivlar på att det skulle ta så lång tid innan man ger upp. Man säger att våld
inte är lösningen, kanske det men när flera hundra civila dör, svälter eller blir
hemlösa måste man agera snabbt och effektivt. I slutändan är vi alla människor
som lever på samma planet och alla har rätt till att leva.
http://en.wikipedia.org/wiki/War_in_Afghanistan_(2001%E2%80%93present)
http://www.huffingtonpost.com/news/afghanistan-president-hamid-karzai/
http://www.aljazeera.com/category/person/mullah-fazlullah
http://www.dn.se/nyheter/varlden/hardfor-islamist-blir-talibanernas-ledare/
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Afghanistanhttp://en.wikipedia.org/wiki/War_in_Afghanistan_(2001%E2%80%93present)
http://www.huffingtonpost.com/news/afghanistan-president-hamid-karzai/
http://www.aljazeera.com/category/person/mullah-fazlullah
http://www.dn.se/nyheter/varlden/hardfor-islamist-blir-talibanernas-ledare/
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)