Undergångens arkitektur

Synen på konst och människor i nazitidens Tyskland beskriver kortfattat handlingen i Peter Cohens dokumentärfilm Undergångens arkitektur. Den tyska nationalsocialismen beskrivs genom samlad film och bildfragment som ett kolossalt konstnärligt projekt, med syfte att idealisera det tyska riket.

Filmen ger liksom samtliga dokumentärer om nazityskland den alldagliga bilden om hur tankar kring renhet och ordning hos det nationalsocialistiska partiet lyckades svepa med sig en hel nation, med förintelselägren som sin yttersta konsekvens. Om hur Hitler lyckades komma till makten i Tyskland på grund förödmjukelsen och den ekonomiska instabiliteten som följde efter det första världskriget, genom en förlust, ett enormt krigsskadestånd och en världsomfattande lågkonjunktur.

Den alldagliga bilden om skapandet av nazityskland och dess ideal lyfts i dokumentären fram genom ett konstnärligt perspektiv. Det berättas om Hitler att han vid 15-årsåldern sett Richard Wagners opera Rienzi, då han besökt stadsteatern i sin hemstad Linz. Handlingen utgjordes av att en man vid namnet Rienzi försökte restaurera den antika romerska republiken. Operan sägs i dokumentären haft ett stort inflytande i Hitlers framtidsvisioner om ett förskönat tyskt rike. Som följd av operan föddes en beundran av antiken inom Hitler. Han högaktade dess arkitektur och föreställning av den mänskliga kroppen.

Hitlers beundran av antiken banade vägen för en vision, som sammanfallande med Rienzis strävan skulle omfatta en åter upprättning av antiken, fast denna gång under tysk befogenhet. Hitlers estetiska ambitioner påbörjade sedan sin process mot dess ändamål genom propaganda och inhumana tillvägagångssätt. Konsten blev den första prioriteten. Alla målningar som representerade något vekt och motbjudande skulle göras av med. Bland dessa lades stor fokus på målningar som porträtterade sjuka människor. Kategorin för sådana målningar var gränslös, allt som inte representerade Hitlers ambitioner skulle gå upp i rök. Sedan började man stegvis gå över från konsten till människor. Genom propaganda gjordes det klart att sjuka människor inte hade någon plats i det tyska riket. De var endast parasiter som gjorde livet besvärligt för de begåvade människorna. Via så kallad eutanasi började handikappade, ärftligt sjuka och andra avvikande att avlivas. Bland de avvikande lades stor vikt på judarna, de definierades av Hitler inte av dess religion utan som en underordnad ras, eller parasit.

Vetenskapen fick nu en betydande roll i det tyska riket. Det stora projektet krävde arbetskraft, och den tyska läkarkåren växte substantiellt. Yrket krävde knappt någon utbildning, då deras primära uppgift var att bekämpa mindervärdiga element. De blev med andra ord glorifierade läkare, namnet endast en täckmantel för dess egentliga syfte.

Samtidigt hade Hitler fullt upp med sin arkitektoniska strävan. Han sammanställde ritningar på byggnader som skulle utgöra hans idealsamhälle, och omkonstruerade sitt alpinska hem till något som mer representerade hans estetiska ambitioner. Under samma period lanserade han ett världskrig genom att gå till attack mot Polen 1939. Då fortsatte han sin strävan mot att utrota, så kallade parasiter genom byggandet av koncentrationsläger, dit mängder av människor, primärt judar skickades för att rensas bort.

Det är svårt att begränsa dokumentären ner till ett enda budskap. Jag tycker personligen att dokumentären framför ett flertal budskap. Det första budskapet är något som omfattar alla dokumentärer kretsande kring nazityskland, och det budskapet är hur enkelt människor kan manipuleras under rätt omständigheter. Genom att påstå att människorna härstammade från en storslagen ras fick han dem att känna sig unika. Han gav människorna en enkel förklaring på oroligheterna i landet genom att beskylla de så kallade sjuka människorna. Dessa människor missgynnades och de så kallade vanliga människorna fick glida genom livet på en räkmacka, med läkarkåren som ett exempel på detta.

Ett annat budskap med dokumentären är att skildra Hitlers storhetsvansinne och hans oförmåga att skilja verklighet från fantasi. Dokumentären visar hur Hitler i stort sett kämpade tre krig på en och samma gång. Kriget mot att försköna det tyska riket genom utrotning av parasiter, det arkitektoniska kriget med syfte att åskådliggöra det tyska riket, och världskriget som med vinst skulle bli Hitlers byggnadsplats och spelplan.

Det sista budskapet är att nazismen konstnärliga ideal går att kopplas till vårt moderna samhälle. Genom reklam och sociala medier förmedlas föreställningar om hur olika saker i livet ska värderas. Vad våra roller ska vara och hur våra identiteter och livsstilar bör se ut.