Konfliktanalys-Svärdets år-Patrik Johnsson

Inledning

Mellan åren 1894-1922 under förstavärldskriget förekommer förödande folkmord på de kristna invånarna med flera i det dåvarande Ottomanska riket.

Turkiet eller rättare sagt det Osmanska riket vid den tiden ville ha ett enat land med samma religion och språk. att försöka skapa en Turkisk nation under första världskriget var turkarnas strävan efter ett nationalistiskt samhälle.

Den kristna minoritetens offer föll för ett folkmord som genomfördes av kurder och turkar under Abdul Hamids tid.

Den kristna minoriteten passade inte in i denna nationalistiska och rasistiska ideologi och syn på de nya Turkiet. Detta insåg ungturkarna. Mesopotamien blev platsen där massakrer utspelades, landet sattes i brand av de Turkiska myndigheterna och ägodelar förstördes. Fruktansvärda massakrer ägde rum, många valde döden framför de religiösa ideologierna, vilket skedde under första världskriget.

”Svärdets år” var benämningen för folkmorden på assyrier/syrianer i sydöstra Turkiet och även i nordvästra Iran 1915, men den berörda folkgruppen kallar denna händelse för ”Shato do Seyfo”. Man säger att begreppet förkortats till ”Svärdets år”, just för att många föll offer för svärdet. ”Seyfo” betyder på svenska ”svärdet”, därav också benämningen.

För att inte glömma bort av det faktum att folkmord även förekom mot armenier och greker under en tio års period mellan åren 1914-1924.

(Elektronisk källa, PDF, tillgänglig: http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:207980/FULLTEXT01.pdf , 2014-03-04)

Bakgrund

Tiden innan ungturkarna

Under 1800 - talet var det Ottomanska riket en stor makt och ett område som de flesta ville ha och hade intressen i. Det visade sig vara dåligt eftersom de försämrade relationerna mellan de kristna och muslimerna var det västerländska ingripandet i det Ottomanska riket. Ett av problemen var att de icke - muslimska minoriteten betraktades som andra klass medborgare, vilket ledde till att det Ottomanska riket delades in i tre politiska - ideologiska epoker, Nyottomanismen, Panislamismen och Panturkismen. Nedan förklarar jag vad de tre epoker innebär:

Ø  Nyottomanismen 1830-1876: Meningen med detta var att de nya Turkiet skulle bli mer rättvist, att alla medborgare oavsett religiösa och etniska bakgrund skulle bli ottomaner, med samma rättigheter och skyldigheter.

(Litterär, Bertil Bengtsson Svärdets år, 2014-03-04)

Ø  Panislamismen: En fundamentalistisk rörelse vars grundtanke var en ny ideologisk inriktning, vilket innebar nya reformer, speciella förmåner till den muslimska befolkningen, att alla trosfränder hade samma värdegrund och borde förenas. Dessa fördelar var skattebefrielse och särskilda skolor.

(Litterär, Bertil Bengtsson Svärdets år, 2014-03-04)

Ø  Panturkismen 1908-1918: (Ett turkiskt - islamistiskt system) Innebar att sträva efter ett politiskt och kulturellt land, att skapa EN nation med ett språk, en kultur och en religion vilket var Islam. Strävan efter ett gemensamt Turkiet, och ett land för alla turkiska stammar. Nu var det dags för en ny regim och en ny regering med tolerans och öppna vyer, vilket man trodde på i Turkiet men de visade sig vara en stor lögn. Detta förde med sig konsekvenser vilket ett av dem var just folkmordet på assyrier/syrianer.

(Litterär, Bertil Bengtsson Svärdets år sid 31, 2014-03-04)

(Elektronisk, folkmordet1915, tillgängligt: http://www.folkmordet1915.se/fragorochsvar_bakgrund.html , 2014-03-04)

Aktörer:

Ø  Ungturkarna: Utförde folkmorden mot assyrier/syrianer med flera.  

Ø  Armenier & Greker: Blev under åren även offer för de förödande folkmorden utav turkar och kurder under åren 1914-1924.

Ø  Syrianer & Assyrier: Armenier förlorade två tredjedelar av sitt folk i folkmorden. Samt beskrivs det att uppemot 75-90% utav syriers folkgrupp utplånades. Under 1800-talet mördades hundratusentals assyrier/syrianer i det Osmanska riket.

Ø  Abdul Hamid: Född 22 september 1842. Var den 34:e Sultanen i Ottomanska Imperiet. Dog den 10 februari 1918.

Ø  Taalat Pascha: Talaat Pascha föddes 1874, han var den som ledde ungturkarna och styrde det osmanska riket tillsammans med Enver Pascha och Djemal Pascha mellan åren 1913-1918. I mars 1921 mördades han av Soghomon Tehlirian på grund av hans inblandning i det Armeniska folkmordet.

Ø  Enver Pascha: Enver Pascha föddes den 22 november 1881. Han var son till en albansk kvinna från Monastir. Han var generalschef, krigsminister och politiker. 4 augusti 1992 dog han.

(Elektronisk, wikipedia , tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyriska/syrianska_folkmordet , 2014-03-04).

(Elektronisk källa, PDF, tillgänglig: http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:207980/FULLTEXT01.pdf , 2014-03-04)

Ungturkarnas revolution

1930 var året då Turkiet tog tills sig Panturkismen och valde då att ha det som en ny regim, 1902 började det jäsa i Makedonien. Provinshuvudstaden Salonik var utgångspunkten för ungturkarnas revolution, som leddes flertalet av Turkiets officerare där idéerna om ett nytt "ungt" Turkiet hade fotfäste. 21 juli 1908 utropade kungörelsen lagen och marscherade in i Konstantinopel och intog staden utan strid. Det turkiska parlamentet sammanträdde 17 december 1908 för första gången. Detta var början på en inre maktstrid och pågick en längre period. I april 1909 ägde en mot kamp rum av Sultanen Abdul Hamid som innebar att införa Sharia lagarna, den islamiska rätten. Meningen med hela upploppet var att Turkiet skulle bestå av en folkgrupp, ett språk, en religion och en kultur.

Men Sultan Hamid lyckades inte med sin maktkamp, han misslyckades och hans bröder Mehmed V Reshad tog över för att införa rörelsefrihet.

År 1909 tog ungturkarna makten och tronen från Abdul Hamid. Han fick behålla sitt liv men fick avsäga sig tronen och bli fånge i nuvarande Thessaloniki i Grekland och överlåta den till hans bror Mehmed V Reshad som blev den nya sultanen från 1909 till 1918. När Reshad tog över denna roll så var det meningen att assyrier/syrianer, armenier och kaldéer skulle behandlas lika och det skulle vara jämlikt i hela landet. Men detta visade sig vara en politisk propaganda och istället infördes ett förbud mot demonstranter för icke - muslimer den 7 juni 1909. Efter att detta infördes så började Balkankriget och många greker mördades som var bosatta där.

Många nationella kommittéer bildade egna små grupper. En av dessa kommittéer var den armeniska befolkningen som hade utvecklade, konkreta, nationella planer. Ingen av de syriska religionsgrupperna hade deltagit i någon som helst nationell eller politisk rörelse. Med allt som händer i Balkan så blir det svårt för Turkiet att hålla kvar sina provinser i deras områden, detta medförde ett krig i Italien 1912. Syriens araber var i uppror i Ryssland och krävde förbättringar i de östliga provinserna.

Mottot ungturkarna hade för en statskupp var "Enhet och framsteg". Inte förrän 1908 kom ungturkarna till makten. Det är ungturkarna som bär ansvar för förföljelsen av de kristna. Ungturkarnas rörelse var baserad på en rasistiskideologi och den islamiska tron. Deras önskan var att förverkliga den "slutliga lösningen" på den armeniska frågan.

Djemal Pascha, som vid den tiden var militär guvernör i Konstantinopel, Sultan och inrikesminister Taalat Pascha och Enver Pascha, statschef, krigsminister och generallöjtnant, hade avsikten att styra landet, utplåna och förstöra de kristna minoriteterna. Envar, Taalat och Djemal hade inga erfarenheter om maktförhållanden i Europa, vilket av många vetenskapsmän och författare anses vara amatörer vid den tiden.

För att kunna behålla Turkiet påstod Talaat att om turkarna ville behålla sitt land så var man tvungen att göra sig av med de icke - muslimska som bodde i Turkiet.

Som jag nämnt tidigare fanns det under ungturkarnas tid ansvariga huvudpersoner som stod för delar utav förföljelsen och folkmordet på assyrier/syrianer och andra kristna folkgrupper samt minoriteter.

 (Elektronisk, PDF, tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28535/1/gupea_2077_28535_1.pdf, 2014-03-04)

(Litterär, Bertil Bengtsson Svärdets år, 2014-03-04)

(Elektronisk, folkmordet1915, tillgängligt: http://www.folkmordet1915.se/fragorochsvar_bakgrund.html , 2014-03-04)

Åtgärder

(1.11) När nyheter om de hemska massakrerna nådde omvärlden via utländska missionärer och diplomater i Turkiet, utfärdade Storbritannien, Frankrike och Ryssland en gemensam varning om de pågående massakrerna och dess följdverkningar. Ultimatumet lydde: Massakrer har ägt rum från mitten av april i Erzurum, Terdjan, Eghine, Bitlis, Moush, Sasoun, Zeitoun och hela Kilikien. Invånarna i nära hundra byar runt om Van har mördats helt och de armeniska kvarteren i Van är belägrade av kurder. Samtidigt har den osmanska regeringen agerat skoningslöst mot den försvarslösa armeniska befolkningen i Konstantinopel. Med avseende på detta nya brott mot mänskligheten och civilisationen, kungör de allierade regeringarna öppet till Höga Porten [benämningen på osmanska regeringen] att de kommer att hålla samtliga medlemmar i den turkiska regeringen, såväl de som har deltagit i dessa massakrer, personligen ansvariga. Detta är faktiskt den första gången som begreppet brott mot mänskligheten användes officiellt i ett internationellt sammanhang. Det skulle komma att bli utgångspunkten för historiens allra första krigsrättegångar mot krigsförbrytare (således över 25 år innan Nürnbergsrättegångarna efter andra världskriget).

(1.12) Flera rättegångar hölls och flera av ledarna dömdes till döden medan andra fick långa straffar för sina brott, de flesta mot armenierna. Enver, Talaat och Djemal samt en rad andra ledande figurer inom det ungturkiska partiet som redan flytt landet dömdes till döden i sin frånvaro. Men så snart den nya nationalistiska rörelsen, under ledning av Mustafa Kemal, tagit makten i Turkiet, stoppades rättegångarna. Alla misstänkta friades, inklusive de som redan dömts skyldiga. Förföljelserna mot de kristna återupptogs med följden att Turkiet år 1923 (republikens utropande) var så gott som helt rensat från icke-turkiska befolkningsgrupper, med undantag för kurderna.

 (Elektronisk, folkmordet1915, punkt 1.11 samt 1.12 , tillgängligt: http://www.folkmordet1915.se/fragorochsvar_bakgrund.html , 2014-03-04)  

Vad kunde gjorts istället?

Efter det som står här ovan under punkten, åtgärder kan jag nog direkt säga att jag inte riktigt förstår oavsett varför en ny regering eller inte hade kommit, varför dessa krigsförbrytare inte fick straffen verkställda!?

Jag tyckte det som gjordes vid den tiden rent straffmässigt var det mesta man kunde tänka sig,  bara det faktum att det borde verkställts. För saken var ju den att de hade i ordets rätta bemärkelse hade rensat ut en majoritet av folkgrupper i Turkiet vid den tiden.

Jag kan väl kanske anse att man borde försökt gått in mycket tidigare och försöka få bukt på dessa utplåningar som ungturkarna med flera utförde. Precis som de allierade med flera gjorde mot det dåvarande Nazityskland, kring Nazitysklands utplåningar av judar. För någonstans kan jag anse att man skall gå in tidigare i en situation och försöka lösa den istället för att i efterhand försöka lösa upp vad man istället skall göra med förövarna. 

Tjetjenienkriget - George El Zouki

Konfliktanalys – Tjetjenien – George El Zouki


Förlopp och situation
Tjetjenien är en oberoende delrepublik i sydvästra Ryssland. Tjetjenien har konstant strävat efter självständighet från Ryssland. Strävandet ledde till ett första krig mellan 1994-1996. Ett nytt krig påbörjades senare 1999 och konflikter pågår än idag mellan Tjetjenerna och Ryssland.

Dagens Tjetjenien bebos av flera olika etniska grupper därav ryssar. Ryssland ockuperade området år 1780. Muslimska motståndarna i Tjetjenien har gjort uppror mot det ryska styret sedan konflikterna 1785-1791 fram till idag. Tjetjeniens huvudstad Groznyj grundades av kosackerna år 1818 under det kaukasiska kriget.

Dagens Tjetjenien grundades utav upplösningen med Ingusjien 1991. Efter Sovjetunionens kollaps startades en tjetjensk självständighetskamp mot Ryssland.

Den tjetjenska blivande presidenten Dzjochar Dudajev förklarade självständighet 1991. Dzjochar Dudajev uteslöt ryskan från skolans utbildning och saknade både ekonomiska samt politiska erfarenheter.

Under 1994 tvingade före detta politikern och presidenten Boris Jeltsin 40 000 soldater till Tjetjenien i syfte att avsätta Dudajev samt lugna ner republiken vilket i sin tur utbröt första Tjetjenienkriget. Tjetjenien innehar även en väsentlig oljeindustri och ett strategiskt viktigt läge.

Huvudstaden intogs 1995 i februari. Den ryska militären samt politikern Aleksandr Lebed inledde in vapenvila under 1996 och fred undertecknades i maj 1997.

Islamiska separatister anförda av Sjamil Basajev och terroristen Ibn al-Khattab blev grund till det nya kriget 1999. Dessa bombade byggnader och befolkning i syfte att islamisera hela Kaukasusregionen och andra delar av Ryssland. Tjetjenerna organiserade väpnat motstånd i syfte att kämpa för sin frihet och självständighet från Ryssland. Ett nytt krig påbörjades.
Idag styr Moskva återigen Tjetjenien genom marionetten Ramzan Kadyrov och andra tjetjener som överlämnat sig på grund av interna konflikter mellan olika tjetjenska klaner. Kadyrov tillhör Tjetjeniens mäktigaste klan.

2009 förklarades situationen normaliserad av Ryssland. Ramzan Khadyrov är idag Tjetjeniens diktatoriska president i samarbete med Moskva.
Tjetjenien består ännu av rebellgrupper som strider mot Khadyrov och Ryssland.
Radikaliserade muslimer kämpar för en egen stat. Det har varit oroligast i Dagestan, grannrepublik till Tjetjenien. 378 dödsfall rapporterades i Dagestan 2010 i följd av terrorattentat och 127 dödsfall i Tjetjenien.  

Vad krävs?
- Underrättelseresurser
- Organisationer
- Planering
- Pengar
- Offervilliga människor
- Orättvist behandlade människor
- Uppdelning av landytor

Aktörer?
Ryssland
Politiker/militär Aleksandr Lebed
F.d. rysk president Boris Jeltsin
FN
Rysk president Vladimir Putin
Tjetjenien
F.d. president Dzhokhar Dudayev
Ingusjien
Tjetjensk president Ramzan Khadyrov
Muslimska grupper
Sjamil Basajev
USA
Sverige
EU
IMF

Mål?
Tjetjenien vill uppnå självständighet
Ryssland vill ta över oljeindustri
Ryssland vill utnyttja det geopolitiska strategiska området
Ryssland vill att Tjetjenien ska tillhöra dem

Medel?
Terror
Ockupera Tjetjenien med 40 000 soldater
Bomba byggnader i Tjetjenien
Döda folkgrupper i Tjetjenien
Bekämpa ryssarna från Ryssland

Orsaker?

Individnivå
kulturella – Dudajev avsätter det ryska språket i republiken, Sjamil Basajev vill islamisera Tjetjenien.
Ekonomiska – Dudajevs brist på ekonomisk erfarenhet.
Politiska - Khadyrov inför diktatur i Tjetjenien i samarbete med Moskva. Dudajev utnämnde Tjetjenien till självständig stat vilket inte godkändes av Jeltsin.

Gruppnivå
kulturella – Islamiska separatister vill islamisera Tjetjenien.
Ekonomiska – Islamister vill erövra området i syfte att vinna olja.
Politiska – Islamiska motståndare i Tjetjenien kämpar mot Ryssland för självständighet.

Samhällsnivå
kulturella - Islamiska separatister vill islamisera Tjetjenien.
Ekonomiska – Oljan i Tjetjenien.
Politiska – Tjetjenien vill splittras från Ryssland.

Mellanstatlig nivå
kulturella – Sveriges försvarsminister Björn von Sydow ställde in sin Moskvaresa i protest mot ryssarnas krigshandlingar i Tjetjenien

Ekonomiska – USA:s oljeintressen i Tjetjenien. Sveriges försvarsminister Björn von Sydow ställde in sin Moskvaresa i protest mot ryssarnas krigshandlingar i Tjetjenien.
Politiska – USA vill splittra Tjetjenien från Ryssland.

Systemnivå
kulturella – Islamiska radikalister vill islamisera så många delar som möjligt i Ryssland.
Ekonomiska – Ryssland vill utöka sin oljeindustri.
Politiska – Ryssland vill ha kontroll över Tjetjenien.

Konsekvenser

Individnivå
kulturella – Sjamil Basajev drabbar Tjetjenien med islam som inte är deras religion.
Ekonomiska - Sveriges försvarsminister Björn von Sydow ställde in sin Moskvaresa i protest mot ryssarnas krigshandlingar i Tjetjenien
Politiska - Självständigheten godkändes inte av Jeltsin. Jeltsin började hota Tjetjenien. 

Gruppnivå
kulturella – Etnisk grupp drabbas av en kultur och religion som de inte tillhör.
Ekonomiska – -
Politiska – Tjetjenien består av olika klaner där vissa är högra rankade än andra.

Samhällsnivå
kulturella - Återta det ryska språket.
Ekonomiska – Tjetjenien förlorar olja och infrastruktur.
Politiska – Tjetjenienfolket får inget inflytande i republiken.

Mellanstatlig nivå
kulturella – USA krigar indirekt mot Ryssland i syfte att ta del av oljeindustrin.
Ekonomiska - Sveriges försvarsminister Björn von Sydow ställde in sin Moskvaresa i protest mot ryssarnas krigshandlingar i Tjetjenien
Politiska - USA varnade för att bombningarna kunde utlösa en humanitär katastrof.

Systemnivå
kulturella – Ryssland förbannas av borttagningen av det ryska språket.
Ekonomiska - EU hotade med ekonomiska sanktioner. IMF stoppade utbetalningen av ett ryskt lån.

Politiska­ - FN:s kommission för mänskliga rättigheter antog en resolution mot den ryska operationen.

Åtgärder
kulturella – Islamiska extremister spränger barn till döds i Beslan, Ryssland.
Ekonomiska - EU hotade med ekonomiska sanktioner. IMF stoppade utbetalningen av ett ryskt lån.

Politiska - FN:s kommission för mänskliga rättigheter antog en resolution mot den ryska operationen. FN:s medlemsländer kräver fredlig lösning på konflikten.

Egna åtgärder?
Tjetjenien bör fortfarande sträva efter självständighet med vissa krav. En ekonomisk fredsförhandling med Ryssland skulle kunna gå vägen. Att dela på oljan och det strategiska läget i republiken kan ge Ryssland möjlighet att förklara Tjetjenien självständigt. Kina som till exempel är en viktig handelspartner och även andra handelspartners har möjlighet till ekonomiska sanktioner i syfte att stoppa konflikten och ge Tjetjenien självständighet.


Källförteckning:
http://www.riktpunkt.se/artiklar/utrikes/5.htm
http://swedish.ruvr.ru/2008/04/28/1139436/
http://arkiv.rodarummet.org/tag/tjetjenien/
http://epubl.ltu.se/1402-1781/2001/19/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tjetjenien
http://amnestypress.se/artiklar/reportage/25504/ramzan-kadyrovs-nya-tjetjenien/
http://www.globalis.se/Konflikter/Europa/Tjetjenien
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/stulen-olja-drivkraft-i-kriget_53651.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/analys-massakern-tvingar-fram-losning-pa-tjetjenienkriget/
http://marcusrosander.wordpress.com/2011/11/11/tjetjenienkonflikten/

Serbien vs Kosovo- Ajla Begovic

 1. Konflikten mellan Serbien och Kosovo ägde rum från 1980 skulle man kunna säga för det var då Kosovo ville bli självständigt. När Slobodan Milosevic blev president i Serbien då stängde han ner all Albansk undervisning p.g.a. att han ville att Kosovo skulle bli mer Serbiskt, dessutom kom många albaner till Kosovo vilket gjorde att serberna blev oroliga över att Kosovo-  Albanerna skulle hjälpa Kosovo att bli en egen stat.

När kriget i Kosovo kom igång 1998 då Serbien gick in med sina styrkor efter att UCK en befrielsearmé hade gått in i Serbien för att kämpa om självständighet. Då attackerade Serbien tillbaka, men inte långt efter då kom NATO igång, och då backade Serbien ur. De flesta EU- länderna erkände Kosovo som ett självständigt land medan Ryssland och Serbien vägrade att erkänna. 

2. Kosovo som länge velat bli självständig har inte kunnat för att Serbien vägrade att släppa dem. De främsta orsakerna till att de ville ha ett självständigt land var för att Serbien hade en stor del av makten medan Kosovo hade en liten del, fats ändå är dem väldigt viktiga i Serbiens historia. Kosovo består även till stor del av muslimskt folk medan Serbien består av ortodoxer, och det är svårt att leva tillsammans om man har olika tron. Kosovo består till stor del av albanska språket, och när Serbien ville göra Kosovo till mer Serbiskt, att stänga ner all albansk undervisning. Det visar att Serberna inte bryr sig om folket utan om pengar och makt. Ju större land desto mer makt.

3. Kosovos självständighetsförklaring och imperialismens uppslutning bakom den hotar med att skärpa de etniska konflikterna på Balkan samt i världen.

4.  FN:s chefsförhandlare Martti Ahtisaari kom med idén att Kosovo skulle få övervakad självständighet och rätten till att skaffa egna nationella symboler bland annat som, flagga, nationalsång och medlemskap i internationella organisationer ibland annat Världsbanken. Men Kosovoserberna tillät inte det så det blev inget av planen. Serberna kan inte släppa Kosovo. När Kosovo anropades som självständigt agerade Serbien som om Kosovo aldrig blivit självständig och gjorde allt för att stödja serberna i Kosovo så att de skulle övertyga dem om att de fortfarande tillhör Serbien.

  

Situation/ Fenomen Förlopp, aktörer- mål & medel, sammanhang	Orsaker Bakomliggande Utlösande	Konsekvenser/ Följder Kortsiktiga Långsiktiga	Åtgärder- Vad kan göras? Hur hanterades konflikten? Vad hade kunnat göras?	N I V Å
Jugoslavien blev en förbundsstat efter Osmanska riket då de hade sex republiker, Bosnien- Hercegovina, Makedonien, Slovenien, Kroatien, Montenegro och Serbien och de hade två provinser som tillhörde Serbien och det var Kosovo samt Vojvodina som Kosovo inte ville tillhöra Serbien, de ville bli en självständig stat.			NATO gick in i Kosovo för att stoppa Serbien som hade kommit till Kosovo med sina styrkor. En provisorisk styrelse upprättades av FN: säkerhetsråd som fick namnet United Nations Mission in Kosovo, (UNMIK) som skulle se till att demokratiska självstyrande institutioner byggdes upp och UCK- gerillan skulle avväpnas.	S Y S T E M
NATO, Organisationen (OSSE) för säkerhet och samarbete. Ryssland som var på Serbiens sida.	Kosovo består till stor del av muslimskt folk medan Serbien består av ortodoxer. Kosovo såg att Serbien hade en stor del av makten och ekonomiska resurser medan Kosovo inte hade någon makt. Orsaken till att Kosovo ville bli självständiga var p.g.a. att Kosovo ville att de muslimska skulle vara självständiga och dessutom att de själva skulle bestämma över sitt land.			M E L L A N S T A T L I G
				N A T I O N E L L
				G R U P P
	Serbiens dåvarande president Slobodan Milosevic gav upp efter att NATO och OSSE organisationer gick emot Serbien för att stoppa serbiska styrkor som hade skickats till Kosovo. Serberna undertecknade ett tillbakadragsavtal och då slutade NATO att bomba dem. Serberna ville ändå aldrig erkänna Kosovo som självständig.		Serbiske dåvarande presidenten la inte mycket pengar på Kosovo. Han stängde ner all albanska undervisningar samt tidningar på albanska fick heller inte delas ut. Han ville göra Kosovo mer serbiskt. Man visst att detta inte skulle funka. Hade han tagit hand om Kosovo på ett bra sätt och satsat pengar på Kosovo för dem var också en del av Serbien och inte stänga ner all albansk undervisning, inte gå emot det albanska folket som var i Kosovo, de talar samma språk. Det finns Serber i Bosnien också och Bosnien gör inget för att slänga ut dem.  Då hade det kanske varit mer annorlunda.	I N D I V I D